Barndoms-somrar i Norrland - del 2
Hittade idag ett par till foton från somrarna min familj tillbringade i Nora / Nordinggrå i Ångermanland, i Norrland, när jag var barn och i tonåren. ( på 60-talet )
Jag har skrivit om det förut här i min blogg:
http://ingermaryissa1.blogg.se/2008/january/barndoms-somrar-i-norrland.html
Som jag berättar där så fick vår familj där låna ett gammalt torp, och det var så vackert där med viken av havet nedanför torpet och skogen med bergen ovanför.
Och utanför staketet runt torpet fanns en massa får i en stor hage.
I det inlägget berättade jag också bl.a. om hur vi lekte med fåren och bland annat drog ner grenar från träden så de fick äta de goda löven.
Här ovanför är ett par nya bilder av oss och fåren. Och visst syns det att fåren var ivriga att få de goda löven ;-)
Ibland hände det att hela får-skocken trängdes och formligen klättrade på oss.
Oj vad roligt vi hade med dessa får.
Det var också så kul att springa runt med dessa lövkvistar, med alla fåren efter oss, och jag hade namn på dem alla, och jag tror de var ca. 30 stycken.
Nu tycker jag det är helt otroligt att jag kunde känna igen alla vid namnen jag hittat på åt dem.
Speciellt älskade jag ett par yngre får som jag tror var syskon, och de fick namnen svartnos och vitnos, då det ena var svart och det andra vitt.
Ofta var min bror och jag ute och cyklade också, och vi cyklade bl.a. till Kramfors och Sundsvall, och till andra olika platser. Vi hade båda en väldigt bra kondition och orkade att cykla långt.
Här är ett foto av min två år yngre bror när vi är i Sundsvall. ( tror jag ) och det är taget i slutet av 60-talet.
Som jag också berättade i mitt förra inlägg så bodde vi ganska ensligt, och närmaste butik var några kilometer därifrån, jag tror t.om någon mil bort.
och min bror och jag cyklade dit ett par gånger i veckan och handlade.
Vi fick då åka en färja först, som fanns en bit ifrån torpet där vi bodde och jag tror att stället hette Veda där färjan sedan kom till.
Jag blir riktigt nostalgisk när jag sitter och tittar på dessa bilder, för somrarna i Norrland är mina bästa barndomsminnen.
Långt borta från den vanliga pressen och stressen när det bl.a.gällde frikyrkan, skolan, mobbning osv.
Ps, Jag har har lagt in ett par nya dikter på min diktsida på min hemsida, och en knapp till mina dikter finns på första sidan till höger i min blogg.
PS. kl 15.00 Jag är nu inte säker på om bilden med min bror och cykel var i Sundsvall eller i Kramfors.
Kanske det var i Kramfors.
Å så fint svart vita foton är nåt alldens särskilt...ja ajg blir ju också så nostalgisk sååå
det är ju nästan mina hemtrakter du beskriver,,,,hihi jag var barnflicka hos en pastorsfamilj i Bollstabruk en gång,..
Tack för minnenas television
Jag försöker känna igen mig på Sundsvalls-bilden...vart kan det vara taget...??
Vilka härliga bilder.. Roligt med namn på fåren- Man hade väl det förr tiden. Allt var mera mänskligt på något sätt..
Sedan att ni cyklade så långt. Det känner man själv igen. Man cyklade jämt, det var inget jobbigt..tidsandan var bara sådan.. Verkligen fina minnen du delger oss här Inger..
Nu ska jag gå in och läsa dina dikter..
Ha det gott!
Stora kramen till dig...
Svar:
Det känns så mysigt att få dela med mig av dess speciella minnen från de somrarna.
Och kul, Britten att detta är nästan dina hemtrakter.
Nu är jag inte säker Ejmis, på om bilden är från Sundsvall, kanske det var i Kramfors.
Tack Inger, och ja, man man hade nog en annat förhållande till djuren då, och ja, man cyklade nog mycket mera då och långt.
Ha det så gott mina vänner och kramar tillbaks.
Så kul att du har kvar sådana gamla kort, tror jag det att du blir nostalgisk, skulle jag med bli. *kram*
Här strålar flitens lampa och massor av positivitet.. härligt med de här nostalgiska bilderna och texterna:-)
Så kul att höra om dina upplevelser.
Idag har jag en mera nertonad dag;-)
Ha de fint med alla dina foton och prylar..du måste ha en massa sådant i dina lådor:-)
Kramar
Ja, nu har jag varit inne och läst, som jag tror var de nya..
Otroligt fina som vanligt.. Skrev i din gästbok..om vilka jag trodde det var..
Ha en fortsatt trevlig söndag..
Stor kram
Det ser nästan ut som Barnen på Frostmofjället, vilken idyll! Jag hade ingen kontakt med djur när jag var barn, något som jag nu kan tycka var väldigt tråkigt!
Men jag var stadsbarn, även på somrarna, även om den stora huvudstaden byttes ut mot en liten kuststad..
Ha en fin vecka/Kramen
Å va fina bilder,ni ser så lyckliga ut.Har ni torpet kvar eller finns det kvar alls?Ha en jättebra vecka!
Svar:
Ja, det är så roligt att ha dessa kort kvar med speciella minnen.
Nej tyvärr Soffie, så finns inte torpet kvar. Men jag önskade det många gånger, speciellt när min dotter var barn.
För det skulle ha varit så roligt att tillsammans med henne ha åkt dit på somrarna.
Tack snälla Inger, och ja, det var dessa nya dikter som jag har lagt till på min hemsida.
Önskar er också en fin fortsatt söndag och vecka,
och kramar tillbaks
va kul att läsa din sida igen ,jag var varje sommar uppe i norrland där syrran o hennes kille bodde,o var roligt de var där,massa djur,bad,hjorttronplockning,renmärkning m.m.
så fint uppåt norrland
catharina
Det är hur underbart som helst att läsa det där...man får egna flashbacks av det också! Tack!! :-)
När jag ser dina foto från den tiden så är det verkligen nostalgi över dom. Vad åren har runnit iväg. I bland önskar man att det gick och vrida tiden tillbaka. Förstår också att det var en tid där du/dina syskon verkligen fick leva så som det är barn förunnat. Där var ni fria och hade så roligt, det förstår jag av det du berättar.
Cykelturen ni gjorde för att handla låter inte som nämaste väg. Men när man är ung så orkar man hur mycket som helst. Var ni där hela sommarlovet?
Dom små getterna ser så fina ut där dom tittar längtansfull på dom grenar ni tar ner till dom.
Vilken underbar utsikt, och så fint det ser ut där runtomkring. Den norrländska naturen är enligt mig något utöver det vanliga.
Kram vännen och en God natt passar jag på att önska dig!
Jag är lite av en nostalgiker själv och jag finner stort intresse av dina inlägg. Även fast jag inte är så gammal fascineras jag av äldre tider. Har själv skrivit ett 80-tals relaterat inlägg i min blogg som iochförsig handlar mer om Noice än om 80-talet. Trevlig läsning iallafall! Ha det.
Svar:
Jag är så glad att ni tycker om det jag berättar här i min lilla blogg, och det känns så fint att kunna dela med mig av olika minnen.
Och ja, det är verkligen vackert uppe i Norrland.
Min mamma är född i Sprängsviken nära Härnösand, och det är p.g.a släktingar ( tror jag de var ) till henne som vi kunde låna torpet och tillbringa somrarna på denna vackra plats.
Och för mig är det så speciella minnen tillsammans med mina kära syskon.
Du undrade Erika om vi var där hela sommarlovet.
Nej det var vi inte, men ca. 5 - 6 veckor varje sommar, och dessa veckor var något vi barn såg mycket fram emot.
Tack för alla fina kommentarer, och det är också alltid så trevligt att få nya besökare i min blogg, och tack Jimmy för din också, och javisst är det trevligt med nostalgi.
Jag säger nu
Natti-natti och önskar er alla en fin dag imorgon.
Och kramar tillbaks.
Ja du fängslar verkligen med dina berättelser och bilder kul läsning ha en bra måndag Kram
När jag läser din härliga ungdomsberättelse..dras jag riktigt med....allt låter så idylliskt att jag nästan ser bilderna framför mig...enkelt och okomplicerat blir oftast dom bästa minnena!
Minns att jag också att jag gärna döpte djuren...det hörde liksom till leken!
Mysiga bilder...ser den gamla amazonen i bakgrunden...syrran hade en liknande verkligen nostgiskt!
/Kram
Var det bättre förr? Nej, det tror jag inte, men när man är barn så vet man inte bättre. Man tar dagen som den kommer och bara är. Finns inga tankar på jobb, pengar etc. Härligt med alla dina goa minnen från Norrland.
Svar:
Tack, Lotta, jag blir så glad att du tycker om min lilla berättelse från förr.
Och ja, Think Twice, ofta blir nog det enkla och okomplicerade de bästa minnena.
Kul att du noterade den gamla amazonen i bilden av min bror med cykeln.
Håller med dig Ulla, att allt var inte bättre förr, men man tog tillvara det positiva som fanns, som t.ex. mina egna speciella minnen från dessa somrar.
Önskar er alla en fin måndag, och kramar tillbaks.
