Bröllopp 1800-talet
Bland mammas saker hittade jag ett bröllopps-foto som jag antar är från senare delen av 1800-talet.
Tyvärr vet jag inte vilka personerna är på fotot, eftersom det inte står något på det.
Det finns en hel del foton jag hämtade från mammas lägenhet, men på de flesta står det inte vilka personerna är.
Men jag tycker att jag i bruden på fotot känner igen dragen från mamma och hennes mamma som jag har foton på. ( tyvärr har jag aldrig träffat min mormor )
Så det kan ju vara vara min mormors-mor eller någon annan släkting på mammas sida.
För jag tror inte att det är min mormor, eftersom hon innan fått barn, min mamma, utan att vara gift så tror jag inte man fick ha vita brudkläder då på den tiden.
Rätta mig gärna om jag har fel.
Men visst är det kul att se vilka kläder man hade på bröllopp vid den tiden.
Och brudkronan var verkligen speciell. Undrar vad den var gjord av.
Önskar jag hade en närbild på den.
Detta blev mitt lilla inlägg idag, och det känns så fint att här kunna visa saker från förr som jag hittar i min mammas lägenhet.
Jag gillar saker från svunna tider.De ger mig en helt annan känsla än moderna slit o släng grejor.Kanske för att materialen är äkta - ingen syntet,inget konstgjort.Kanske också för att det finns minnen i dem,likt ett energiavtryck från den tiden då det användes och brukades av folk.Jag älskar gamla trähus, brukar alltid säga att de har en egen själ.För mig är gamla saker förknippade med vår historia också och har ofta använts generation efter generation och gått i arv i släktleden.Fint foto du hittat.Hoppas din lördag blir bra!Kramar Kerstin
Vilken fin bild..jag kan också tänka mig att det skulle kunna vara din mormor eller någon närsläktad..visst är det roligt med gamla foton.
Jag älskar att titta på gamla svart vita hemma hos mor.
I sommar hittade jag i " lillstuga " som vi säger.den som vi nu kommer att använda som gäststuga där uppe)ett underbart gammalt fotoalbum med tjocka sammetsklädda pärmar. Tyvärr så stod det inte där heller vem korten förställde men bla ett kort var där en liten flicka jag gissar 1800 tal som såg ut exakt som jag när jag var ´liten...svindlande tankar..
ha en trevlig kväll. hör av mig till dig via mail bär jag vet mera ...om ( bok Och förlag )
kram
Gamla fotografier har något speciellt. Jag undrar vad de använde för papper för nutidens foton bleknar. Eller oxå är det så att man egentligen ska fota i svartvitt.
Så kul och hitta gamla kort. Synd att du inte vet vilka dem är. Är hon lik din familj? Tack, så skoj att du gillar min header, nu ville jag ha den lite mindre. Ha en underbar kväll. Kram
Var det inte ovanligt på 1800-talet att vara vitklädd brud? Jag tror många gifte sig i sina svarta finkläder. Precis som du så har jag en mängd gamla kort utan text eller hänvisning, så jag vet inte alls vem det föreställer. Trist, när man inte har någon att fråga.
Brudkronan ser jättefin ut på bilden, tror inte alla hade råd att vara så uppklädda och fina som bruden på bilden,
Ha en fin helg/Kramen
Ja men visst är det fint med gamla bröllopsfoton..
Har hon inte drag efter dig..
Jag har för mig att man inte fick ha vit klänning om man fått barn innan,eller var gravid,,men inte helt säker.. Många hade ju svarta klänningar oxå för längre sedan tillbaka, det är ju lite sorgligt kan man tycka..
Tänk vad fina de var förr oxå i allafall..
Svarvitt är finast som brudfoton.. Har tänkt en tid att lägga ut mamma och pappas brudfoto.. Men vad säger de där uppe då, tro..
Kan det inte vara din mormors syster,.hihi.
Varm kram till dig..
De var så fina och vilka kläder och kronor.. Min moster har fotot på min mormor/morfar.. ett sånt foto.. mamma har ett på gamlamormor/morfar.. så vackert..
Kram o ha en fin mickmusikkväll eller kanske du föredrar datorkväll:-)
Kram
Svar:
Ja, det är så kul att hitta dessa gamla foton, men det är synd att på många så vet jag inte vilka personerna är.
Hade önskat att det skrivits något på baksidan på dem,
och även i de album jag hittat som har en del foton.
Och dessutom inte ha någon att fråga.
Ja Kerstin, det känns speciellt att se och hitta saker från svunna tiden.
Ofta det hänt att när jag varit på gamla platser, i gamla hus osv. så har jag funderat på hur människor haft det som bodde där förr,
och tanken hisnade när jag tänkt på att människor för länge sedan har gått på samma mark som jag just då gått på.
Eller hålla i saker som människor i olika generationer hållit i och använt.
Jag undrar också som du Ulla, vilka papper de använde för foton förr, då de ofta är så välbevarade trots att de är gamla.
Ja, det verkar som om det var ganska vanligt att folk hade svarta kläder när de gifte sig precis som du Paula och Inger skriver .
Min mamma hade också svarta kläder när hon gifte sig och det var år 1949.
Kanske det ändå var så att då och tiden innan, att bruden inte kunde bära vitt om hon varit gift förut eller fött barn eller var gravid.
Under de senaste året mamma levde så talade hon om för mig att hon redan väntade mig då de gifte sig.
Det har hon aldrig velat berätta tidigare för mig.
Jag känner mig nu ganska säker på att bruden på bilden är en släkting till mamma, för hon liknar min mormor mycket,
och kanske det är som du Inger skrev att det är min mormors syster på bilden.
Tack för alla så mysiga kommentarer och önskar er alla en fin fortsatt kväll, och kramar tillbaks.
Godmorron! Åh, vilket fint bröllopsfoto...Det var verkligen nåt stort att gifta sig på den tiden, att älska i nöd och lust till döden skiljer dom åt, det skulle tas på allvar, det...
Jag tycker också att hon och du har drag av varandra så nog är ni släkt!
Brudkronan tror jag är gjord av myrten, som är förknippad med kärlek och äktenskap. I Egypten var den helgad åt Afrodite och i Rom åt Venus, så nog har den med kärlek att göra *L*
Jätte roligt att se gamla släktinga på foton, synd bara att de inte skrev ner vilka de var på fotona, för även om man hört namnen så ramlar de bort med tiden.
Jag har oxå, eller rättar min mor har, mängder av gamla foton från min mormor. Det är så synd att det inte står vilka det är på bilderna. Men visst är det kul att hitta dem!
Nej, inte tror jag man fck gifta sig i vitt om man hade ett litet barn före äktenskapet. som någon skriver var det vanligt att man gifte sig i sina söndagskläder. Inte alla hade råd med både brudklänning och fotografering.
Gamla bilder sätter verkligen i gång fantasin :)
Ang: blomman. Jag ska försöka vara snabb och fota när den slår ut. Den blommar fort över...
kram
Cattis
Hääärligt att jag kan få dig att skratta, det är väl det jag vill åstadkomma med min blogg....plus en del tankar...
Ååå vilket vackert foto!!!!
Kul med gamla bilder är det!
Ha en fortsatt bra dag min vän
Dalakram
S
Svar:
Ja, det är så mysigt att hitta gamla foton,
och ja Mia jag känner mig ganska säker på att kvinnan är en släkting till mig, då jag också har jämfört fotot jag har här på startsidan med detta foto.
Men det känns ledsamt att jag inte lärt känna mina släktingar, morföräldrar osv.
Men får vara glad över korten i alla fall. Och tack Mia för det du berättade om myrten.
Ja, det är nog som flera av er skrivit, att många gifte sig nog i sina vanliga söndagskläder som var svarta då.
Så brudparet här hade det antagligen bättre ställt eftersom bruden hade råd med vit brudklädsel och krona, och även med fotografering.
Och ja, Cattis, gamla bilder sätter verkligen igång fantasin.
Tack mina vänner för alla fina kommentarer och även intressant information jag också får.
Önskar er alla en fin söndag och kramar tillbaks.
Jag tycker om allvaret i bilden.
Det syns på dem att det är en stor stund för dem.
Det är ju också en stor stund att gifta sig.
Å vad fint kortet är,
Det ser nästan ut som de är fulla iskratt:O)
Tänk förr vad de ändå levde tillsammans de höll ihop för sin familj(de flesta iallafall) idag skiljs folk så fort det går dem emot ,som du skrev om vädret på min blogg det va bättre förr och det gäller nog mycket tror jag!
Förr i tiden så hade man svart brudklänning om man inte var oskuld. Här i Borås brukar de ibland annonsera efter ett brudpar som vill gifta sig i gammal stil, dvs i svart bruklänning och då får de gifta sig i Borås gamla kyrka Ramnakyrkan =) *kram*
Det e säkert en släkting,har liknande drag som dej...vackert,jag har oxå ett bröllopskort ,fast taget 1920 talet o på mina farföräldrar,men det
enåt med de tidsrenliga kläder o svart o vita som fångar en !må gott,pip
önskar dig en fin kväll och en bra måndag.
kram
Svar:
Ja, man kan se olika saker i ett foto.
Och som du Maria skrev det är ju en stor stund att gifta sig, och speciellt då tror jag.
Ja, Soffie, förr höll man oftast ihop hela livet trots motgångar, medan det nu är lättare att skilja sig.
Och som jag tror har det både nackdelar och fördelar, då förr kvinnan ofta fick stå ut med mycket, tiga och lida medan idag hon behöver inte göra det.
Fast nog kan jag ändå tycka att man skiljer sig ibland lite för lättvindligt nu.
Som du Jeanette och flera här skrivit så hade bruden svart klänning om hon inte var oskuld.
Tänk vad detta har haft beydelse förut här i Sverige precis som det även är i många olika länder även idag.
Ja, Pip, bruden är nog en släkting till mig. Det känns förunderligt att titta på detta foto och se att vi har en del likadana drag.
Åter igen tack för alla kommentarer. Jag blir så glad.
Nu har jag skrivit ett inlägg om mulesing. Läs här:
http://junitjej.blogg.se/1203879197_mulesing.html
Jag känner mig så upprörd och ledsen!
En snabb bloggrunda bara,passar på att titta in och önska dig en god natt när det blir dags. Ha en bra måndag!Kram Kerstin
Sitter här i nattens sena timma. Har jobbat i helgen, och trodde jag skulle somna bums, men icke. Får väl ta en liten runda, och se om någon sagt något nytt och spännande..
Ha en fin ny vecka!
Stor kram till dig!
Svar:
Alltid så trevligt med besök under bloggrundorna.
Önskar er också en fin måndag och vecka.
Kramar tillbaks
Vilket underbart vackert fotografi, jag hann inte mer än se fotografiet så skenade min fantasi iväg om dessa personer, hur de levde, vad de kände, hur deras familj såg ut..
Jag älskar historia och det finns så många stunder och tillfällen när jag känner att jag lever i fel tid, allting i dagens läge är så materialistiskt.
Visst finns det många saker som gått framåt, sjukvården, löner, arbeten och jämställdheten, men ack så mycket annat som fått stå tillbaka.
Jag saknar respekten för medmänniskan, artigheterna som fanns, artigt skaka hand när man träffas.
Visst jag kanske är gammelmodig men det är vad jag känner. Men nu har jag fått denna tid given, att vara född i Sverige i slutet av 1960 -talet och jag älskar mitt liv, jag vill på inget sätt byta bort någonting av det..
Om detta fotografi fanns i din mors ägo så kan det nog vara din mormors mor. Visst var det som du säger, att få barn innan äktenskapet, vilken skam.
Vilket vansinne, som om dessa barn skulle ha del i någonting, så oskyldiga. Det finns kvar lite av detta tankesätt än idag men naturligtvis inte lika starkt.
Men tänk att det fanns män som kunde gifta sig med en kvinna som hade barn med en annan man, det var inte alls vanligt, min morfar var en sådan man.
Han äktade min mormor som hade ett flickebarn sedan tidigare men som blivit lämnad av barnets far. Vilken man min morfar var, han var stilig, snäll och underbar, tyvärr finns han inte längre bland oss, han dog alldeles för snabbt 1999. Jag saknar honom så ofantligt mycket..
Ha det så underbart gott
Kram!
Svar:
Kul att du hittade till detta mitt inlägg, och tack för din så intressanta kommentar.
Ja precis som du skriver så kan kvinnan på fotot vara min mormors mor.
Och ja, det var så hemskt förr hur barn fick lida p.g.a att de råkade födas utom äktenskapet.
Vuxna kunde ibland på den tiden vara ganska grymma mot barn tyvärr.
Men som du berättade så fanns det i alla fall på den tiden män som kunde gifta sig med en kvinna som redan hade barn med en annan man.
Som hände med min mormor, men detta blev inte så lyckligt för min mamma då hennes styvfar inte var snäll mot henne.
Men det fanns de som var bra och snälla som du berättar om din morfar.
Åter igen, tack för din kommentar
och kram tillbaks.
Hej!
Letade efter bröllopsfoton från 1800-talet och kom hit. Fin bild! Brudkronan är förmodligen gjord av myrten, liksom den lilla kransen brudgummen har på bröstet.
Vänliga hälsingar
Svar:
Kul att du hittade hit till mig och jag är själv glad över att ha detta foto.
Ja, som du skriver så är nog brudkronan och den lilla kransen brudgummen har gjorda av myrten.
