Resa Damaskus Syrien
Tänkte jag skulle berätta om en resa jag hade till Damaskus i Syrien på 80-talet.
Jag hade en bekant som var från Syrien, och en familj där bjöd mig att komma och hälsa på.
Och det var verkligen en upplevelse. Så annorlunda motför här.
Det var en jätte-trevlig familj, som bestod av syskon i olika åldrar då deras far och mor var döda.
Vad som hänt fadern vet jag inte, men deras mor dog tydligen då hon födde det yngsta barnet.
Det var lite pirrigt att åka så långt bort och till ett land som är så helt annorlunda när det gällde religion, kultur osv.
Men jag blev oerhört varmt mottagen och när jag kom från flyget väntade familjen och släktingar på mig.
Det var verkligen ett mottagande.
Vi åkte sedan bil till deras hem där det väntade en stor välkomstmiddag, och oj vilken god mat.
När vi hade kommit fram till deras hem så började eftermiddagens eller kvällens böneutrop från mosken, och det kändes väldigt speciellt.
Badrummet var ganska annorlunda där.
Det fanns inge badkar utan en större ho vid golvet med en kran, där man fick tvätta sig och håret.
Och det fanns inte en sådan toalett som vi har, utan det var ett hål i golvet, och det var lite knepigt innan jag lärde mig hur att använda det ;-)
Men anpassningsbar som jag är så fixade jag det och vande mig med allt annat som var annorlunda.
De bodde högst upp i ett stort hus, utan hiss, så vi var tvungna att gå flera trappor upp och ner.
Men vilken utsikt de hade, med ett stort terassliknande område på taket, helt fantastiskt...
Oturligt nog så råkade jag ut för en magsjuka, som jag alltid gjort när jag varit utomlands.
Tydligen har jag en mycket känslig mage.
Jag bad dem att koka vattnet först innan jag drack det, men de tyckte det var lite konstigt, även om jag försökte förklara så gott jag kunde varför.
De dagarna som jag var sjuk, så blev jag så oerhört ompysslad, och till och med grannarna kom och frågade hur det var med mig.
Om dagarna så åkte vi till olika platser för att jag skulle få se mera av staden, och även handla lite saker som jag sedan kunde ta med mig hem.
Det var jätte roligt och det var ett så annorlunda folkliv och kul att bl,a besöka bazaren där, plus många andra platser.
Vi gick även en dag till en moske för att koppla av, men för att kunna gå in där så var vi naturligtvis tvungna att ta av oss skorna, och kvinnorna måste ha något på huvudet och mera täckande kläder.
Så jag fick låna en svart klädnad med en huva.
Det kändes ganska konstigt men även roligt att ha dessa kläder på mig.
Och man måste ju ta seden dit man kommer.
Sedan satt vi på mattorna inne i mosken och kopplade av och drack saft och åt smörgåsar som vi hade med oss, och det var faktiskt riktigt mysigt.
I Damaskus fanns olika riktiningar av islam och även kristna, och som jag märkte det då så var det inga större problem eller motsättningar
och denna familj som var troende muslimer hade vänner som var kristna.
När jag var där så blossade en konflikt upp mellan Israel och Syrien och andra länder, vilket jag inte var medveten om när jag reste dit.
De talade om att ett par dagar innan jag kom, så hade av misstag ett stort höghus bombats inte långt ifrån där denna familj bodde.
Och en gång när vi åkte till en park med en restaurang närmare gränsen till Libanon, såg vi bombplan som flög över lågt över oss mot bergen till Libanon.
Det kändes lite olustigt och ovant att uppleva detta, men jag litade på familjen att det var ingen större fara.
Och jag resonerade som så att varför skulle jag vara mera rädd än de som bor där.
De upplevde detta varje dag och livet fortsatte som vanligt i alla fall.
Jag märkte lite av kvinnans ställning där, bl.a. på att kvinnor gick ofta inte ut ensam utan att ha sin man eller bröder med sig, men det berodde på vart man gick.
Att vi kvinnor gick ut själva och handlade var ok, men när vi gick på bio eller andra ställen eller åkte längre bort så var alltid någon bror med.
När det gällde klädseln så hade då kvinnorna ganska stor frihet.
En del kvinnor bar något på huvudet när de var ute medan andra inte hade det.
Det fanns också kvinnor som var klädda ganske modernt, men naturligtvis inte för lättklätt, medan andra kvinnor hade långa fotsida dräkter, och en del även heltäckande även över ansiktet.
Familjen påpekade ibland att jag hade kortärmade blusar, men det gick bra i alla fall, och det berodde lite på vart vi gick. Så ofta hade jag ändå långärmat.
Jag vet inte hur det är där nu, kanske det har blivit strängare och striktare, men så var det då.
Fast jag märkte att man var mycket försiktig, eller vågade inte kritisera de som styrde i landet, och det var stora bilder på honom överallt.
Det finns så mycket mer att berätta, men det skulle nog bli alltför långt inlägg då.
Och tyvärr har jag inga foton jag kan visa här från resan, eftersom tyvärr flera foton kom bort vid en flyttning.
Så jag har fått använt lånade foton för mitt inlägg.
Och jag kan säga att jag skulle inte vilja vara utan denna upplevelse, att komma så nära människor i ett annat land så helt olikt hur vi har det här.
De var underbara människor och jag glömmer aldrig tiden där.
Det var ett LÅNGT inlägg du gjort, men jag tog mig genom till nedervåningen ändå:-)
det där måste varit en enorm upplevelse att få bo med en inländsk familj. Blir ju hur verkligt som helst då.. annat då man reser på semestertur.
Inget land jag skulle vilja åka till nu i alla fall, men smaken är som baken.. det närmaste jag har kommit i ett annorlunda land än vårt.. med huckle är Tunisien och där fick jag se mycket oxså, inget land jag åker tillbaks till frivilligt. Gillar inte arabländer då befolkningen är på en som hökar med allt de ska sälja mm
Klart kul ändå att se lite olika kulturer. Synd dina foton försvann så där bara.. så är det när man flyttar, men du har ju alla din mammas fotoalbum:-)
Köket väntar.. ska fixa till Tacos nu.. lite rött blir det allt ikväll, då jag fryser och Tuva finns i krokarna:-)
((Kramkram))
Vilken upplevelse, ja då inte magsjukan kanske men allt annat. Har du fortfarande kontakt med denna vännen ? *kram*
Men vilken underbar resa och vilken fin upplevelse. Det blir ju annorlunda när man får bo med människorna i det landet.. Då får man ju verkligen se hur de lever.. Det lät lite spännande när du var i moskén.. Ja sedan det där med magsjukan. Jag drabbas alltid när vi är ute.. Så jag brukar gardera mig innan vi åker numera..
Men vad läskigt med bombplanen, var du aldrig rädd?
Tänk vilken makt männen har i dessa länder i allafall..
Den här upplevelsen har du att leva på hela livet..
och tänka tillbaka..
Men kan tänka mig att du ändå var rätt så nöjd och glad när du kom tillbaka till trygga Sverige...
En intressant berättelse..
Ha en fortsatt trevlig kväll!
Kram till dig..
Svar:
Ja, Pialotta, det blev ett lite ovanligt långt inlägg, men det var ju så kul att berätta...
Det var verkligen en mycket speciell och intressant resa, även om den bara varade i två veckor.
Men jag hann med mycket under den tiden, och familjen jag bodde hos gjorde det yttersta för att vistelsen skulle bli så bra som möjligt.
Och det blir ju ganska annorlunda att bo i en familj än att komma som turist.
Du Inger undrade om jag inte var rädd när bombplanen flög över oss.
Javisst, var det obehagligt, men jag litade på familjen jag var med och tänkte att varför ska jag vara mera rädd än de.
Och jag visste ju att kriget inte var just där, fast jag tänkte på vad som hände där bombplanen flög till.
Nej, Jeanette, tyvärr så har jag inte längre kontakt med de vännerna jag hade då. De flyttade och sedan tappade vi kontakten tyvärr.
Men denna resa glömmer jag inte, och tycker det lärde mig mycket och gjorde att jag också fick annat perspektiv på saker och ting.
Ha en fin fortsatt kväll och kramar tillbaks.
Vilken äventyrlig resa du var på Inger. Då var vår tripp till Kanarieholmarna betydligt lugnare.
Ha en riktigt trevlig helg!
Kram Ingrid
Vilka minnen du har! London åsså detta...Jag tror man blir lite mer empatisk som människa när man får tilfälle att uppleva andra kulturer och verkligen se hur dom har det... :-)
Ha en skön lördag!!
Svar:
Ja, Ingrid, nu i efterhand tycker jag nog resan var ganska äventyrlig ;-)
Och ja, Mia, jag tror så också.
Och man lär sig mycket av att själv se och uppleva hur andra människor lever, tänker, kultur osv.
Önskar er en fin dag och helg.
Och kramar tillbaks
vilken härlig berättelse !..jag kommer ihåg när jag var i Israel på 80 talet så blev vi hembjudna till en familj.
Dom bjöd på bla en underbart god humus och falafel.
Dom var oerhört vänliga och gästvänliga och berättade om sitt vardagsliv långt ifrån det som turisterna får se..det är så fantastiskt att få komma folket inpå livet så och värt hela resan..vi brukar alltid när vi åker söka oss till lokalbefolkningen när vi reser, när vi senast var i Egypten så åkte vi ut på röda havet med en kille som vi träffade av en slump och vi hade en underbar dag när han tog oss till korallrev långt ifrån tursternas ..visst är det underbart med såna minnen och nej ditt inlägg blev inte för långt utan intressant..
kram till dig
Vilken fantastiskt intressant resa du gjorde.
Blir sugen att resa utomlands nu ju :-)
Resa är bland det bästa som finns.
Jag skall nog ta fram fotoalbumen och kolla igenom bilder från resor jag har varit på.
Trevlig helg.
Hallå där.. pizzapaus.. ja, jag gör den själv och ska snart landa framför burken och smaska i oss den..
Kom gärna in och säj din mening om vad jag frågar om idag..
Kram o ha en fin lördagskväll
Spännande att bo tillsammans med en familj så där måste det vara.Själv har jag inga såna erfarenheter alls.Har bara rest utomlands en enda gång och det var ganska nyligen...tilBulgarien:) Trivs bäst hemma även och resan var underbar.
Ha en fortsatt trevlig helg!
Svar:
Ja, det var en mycket speciell resa och upplevelse, och att få bo i en familj i landet.
Och precis som du Britten berättade, så var denna familj jag bodde hos också så gästvänliga och jag fick också se och uppleva det man nog inte upplever som vanlig turist.
Underbart det du berättade om din resa till Israel.
Och vad skönt att du inte tyckte mitt inlägg blev för långt ;-)
Det är ju så svårt att sluta när man väl börjar berätta och minnena kommer.
Åter igen tack mina vänner för alla trevliga och mysiga kommentarer. Vad kul det är att berätta om olika saker i min lilla blogg.
Ha en fortsatt fin kväll och kramar tillbaks.
Svar till Inger Maryissa: Jag fick veta av min mamma att min morfar alltid skulle ha varm mjölk till sin semla. Dock vet jag inte om han drack den varm mjölken till eller om han lade semlan i den.
Kommer in så här på Söndagsmorgonen och önskar dig en trevlig söndag *kram*
Hälsar dig till en fin söndag!! *L*
Trevlig läsning...
Så som du berättade om din resa, att bo hos en familj och vara med om deras dagliga rutiner seder mm, är ett annorlunda semesterfirande men och andra sidan får man se det från verkliga livet, vilket man missar med en charter!
Familjen verkade så snälla och tog väl hand om dig under vistelsen, det är dom bättre på många ggr utomlands!
Jag blir så imponerad av ditt minne, när jag läser om dina berättelser, så bra minne har inte jag, att jag hade kunnat återge dom detaljerna du beskriver lika bra!
Må så gott!
/Kram
Du verkar ha rest lite här och där. Vet inte om jag skulle våga åka till Syrien så där, då måste man ha någon kompis som man känner.Toaletten med hål i golvet känner man igen, inte alls bekvämt. Usch.
Svar:
Kul att du Think Twice tyckte om min berättelse om min resa, och kul att du blev imponerad av mitt minne.
Ja, vissa saker minns man speciellt, även om minnet kanske inte är lika klart när det gäller allt som hänt i livet ;-)
Och ja, familjen där var underbara och så omtänksamma och de bemödade sig verkligen för att jag skulle få ut så mycket som möjligt att vistelsen.
Håller med dig Happy Flower att toaletterna var inte speciellt bekväma ;-)
En när vi höll på att åka norrut till den restaurangen jag berättade om i mitt inlägg, och jag blev kissnödig.
Kom ihåg att de blev en aning irriterade...tydligen de kunde hålla sig bättre än mig ;-)
Och det var inte lätt att hitta en toalett.
Till slut fick jag låna en toalett hos lokalbefolkningen ( det var på landet )
Men det var lite läskigt för det var ett pyttelitet skjul, helt mörkt inuti, och med ett hål i marken.
Men vad gör man.....nöden har ingen lag....och jag fixade det till slut ;-)
Önskar er också en riktigt fin söndag och stora kramar tillbaks.
Låter verklihen som en häftig upplevelse!!må gott
Vilken intressant läsning så här på söndagen!
Jag tänker när jag läser att vi anpassar oss ju till den vardag vi lever i och att det finns så många olika sätt att leva på. Tycker att du blev väldigt bra bemött av familjen. Så tråkigt att ni förlorat kontakten.
Tack för att du delade med dig.
kram
Cattis
Svar;
Ja Pip, det var en mycket häftig upplevels ;-)
Och blir så glad Cattis, att du tycker det är intressant det jag delar med mig av.
Och ja,det finns så många olika sätt att leva på,
Och det är så intressant att få uppleva hur andra människor lever.
Och ja, det är trist att jag förlorade kontakten med den familjen.
Ha det så gott och kramar tillbaks.
Hej! Intressant land undrar samma sak, som flera andra om man skulle våga resa dit nu. Allt vad man upplever i livet blir man en erfarenhet rikare av. Håller oxå med det ngn skrev gällande gästvänligheten den existerar.Jag har stående inbjudan till Syrien, på grund av mitt arbete, men har ändå inte haft ngn lust att åka dit. Syrien är ett mycket slutet land, inte vet vi mycket vad som händer där och Libanon håller dom nog ögonen på. Summa sumarum det var intressant att läsa om din resa till ett annorlunda land. Till Maroco har jag varit ett par gng.
Svar:
Ja, om det vore nu, så skulle jag nog också tveka inför att resa dit.
Det har ju blivit mycket allvarligare konflikter nu i denna del av världen än förut, och så mycket hemskt händer.
Det var ett mycket slutet land även då, men tror att det är så ännu mera nu.
Bra skrivet tycker ja faktiskt
