En liten fantasibild m.m.



Idag satt jag åter igen och och lekte i mitt grafikprogram Paint Shop Pro.
Det är så kul och även mycket avkopplande.

Och det blev denna lilla bild som jag satt och pillrade med och som jag gjorde av urklipp från ett par foton
och sedan mixtrat med dem och med diverse effekter och färger osv.

Hoppas ni alla har haft en bra dag.
Jag har känt mig ovanligt trött idag men jag tror nog det beror på vädret, och speciellt känner jag av när det är lågtryck och väder förändring.

Det  har varit mulet hela dagen och rätt som det var när jag tittade ut så var luften full av yr-snö.
Det verkar som om April-vädret har börjat redan.
Ena dagen milt och slaskigt, och helt plötsligt lite kallare eller rätt som det är snöar det.

Men imorgon är vi inne i Mars månad, så våren är nog i alla fall snart sakta men säkert på väg.
Visst är det härligt att veta det.
Kramar

Den "perfekta" flickan



Bland de foton som fanns i min mammas lägenhet så hittade jag också detta foto på mig som pappa har tagit.
Jag vet inte riktigt i vilken ålder jag är i, men jag är nog inte så gammal. 

Fotot är lite för ljust, för jag hade lite mörkare hår,
men tydligen pappa hade mixtrat med det, då han älskade att fota och själv framkallade  fotona och gjorde papperskopior.

Antagligen mamma hade gjort mig extra fin inför fotograferingen, med flätade kringlor och rosetter i håret.
Och en klänning hon sytt och ett halsband jag har ett svagt minne av.

Eller också hade mamma gjort mig fin innan jag skulle gå till söndagsskolan el.dyl.

Ett sött foto tycker jag själv.... men samtidigt jobbiga minnen kommer 
av den lilla "perfekta" flickan som ofta visades upp
och som  jag förväntades vara och försökte leva upp till på alla sätt.

Speciellt i den extrema frikyrkan som min familj tillhörde 
och mina föräldrar var så stolta över att kunna visa upp denna perfekta och gudfruktiga flicka.
som de hade så stora förväntningar på.....

Så det känns både mysigt...men det gör  även gör ont att titta på detta foto,
och minnen kommer....
och av en gnagande ensamhet djupt inne i själen...

Mer går att läsa om min uppväxt inom frikyrkan här i min blogg.
 
http://ingermaryissa1.blogg.se/category/uppvaxt-frikyrkan.html

Tänk hur olika foton kan väcka olika sorters minnen och känslor.

Kram till er alla

Barndomsfoto - mina bröder och jag


Jag har varit lite tyst ett par dagar här på min blogg då jag känt mig lite trött.
Men jag skyller på vädret,
då det har svängt igen och blivit blidväder, och den fina snön som kom, håller på och slaska bort.
Trist för barnen som har sportlov.
Tycker vädergudarna kunde varit snälla och låtit barnen få ha snön kvar hela veckan.
Men "icke sa Nicke "   ;-)
Har ni hört det uttrycket förut ?

Idag hittade jag detta foto som pappa tog när jag var barn.
Det är i köket på Prästbolsgatan i Linköping där vi bodde.

Och det är jag som sitter till vänster vid köksbordet, och ser lite lurig ut och "full i sjutton "  ;-)
I mitten är min två år yngre bror Lars-Erik och till höger min fyra år yngre bror Bosse.

Vet inte riktigt hur gamla vi är på fotot, men kanske jag är ca. 7-8 år gammal.

Undrar vad vi sitter och pysslar med vid bordet....
Men när jag tittar på vad min bror Lars-Erik har i händerna, så kanske det är model-lera, som han har gjort en rulle av.
Och eftersom det är plast på bordet.

Tröjorna vi har på oss hade vår mamma stickat.
Hon stickade och sydde de mesta av våra kläder när vi var små.
Och hon klippte även håret på mina bröder ;-)

Det var så mysigt att hitta detta foto,
och önskar jag kunde kliva in i det och återuppliva känslan där vi satt tillsammans och lekte med model-lera.
Och framför allt att få ge dem en stor kram

Snö och duvor + gåva


Nu har vintern kommit hit till Stockholm och med Julsnön som inte kom då den borde ha kommit  ;-)

Men säkert barnen är glada som äntligen kan vara ute och njuta av vintern.
Speciellt nu på sportlovet.

Det var så kul idag när jag gick till tunnelbanan och där finns sådana dörrar till vänthallen som öppnas och stängs automatiskt.
Där fanns ett par duvor och så fort dörrarna öppnades så smet de in i vänthallen eller gick ut.
De stod och väntade tills dörrarna  skulle öppnas och de har tydligen lärt sig hur de funkar ;-)

Jag tyckte det var så roligt och rädda var de heller inte och de knappast flyttade på sig när man kom.
De tyckte tydligen att människorna skulle göra det istället ;-)

Jag har nu blivit lite mera vänligt inställd till duvor nu när de slutat komma till min balkong ;-)
Men för något år sedan så ställde de till ett elände där, men nu så har de tydligen fattat att de inte får vara där ;-)
För den / jag som bor här blir då väldigt arg   ;-)

Annars har det varit en bra dag, men jag känner mig lite konstigt trött och humöret är inte riktigt på topp.
Men kanske det beror på att det är någon väderändring på gång, så det går nog över snart.


Denna fina bild fick jag som gåva / pris för en gissningstävling hos Anki.
http://ankiskatter.blogg.se/   
Tack snälla du för den, och jag tycker det är jätte-kul med gissningstävlingar.

Ha det så gott mina vänner.
Kramar

Bra rabatt ;-)

Igår var jag och köpte en ny dammsugare då min gamla har pajat.

Till den köpte jag en separat  dammsugarborste, påsar och ett smalare munstycke.

Killen slog in detta i kassan och så skulle jag betala  och jag räckte fram mitt kort,
men då kom killen på att han glömt att slå in beloppet för dammsugaren.

och jag sa: -    men det var ju en toppen-bra rabatt  ;-)
 
Alla började skratta och och det blev mera skoj, och vi kunde knappast sluta.
Vad trevliga och roliga de var där.

Sedan fick jag dessutom gratis en kärra / vagn att dra hem dammsugaren på,
plus att jag fick det separata  borstmunstycket  gratis.

Toppenbra service...och jag sa till dem att hit återkommer jag gärna.
Och toppen med kärran / vagnen jag fick, för jag orkar inte längre bära så tunga saker.

Sedan hörde jag hur de fortsatte skratta när jag lämnade butiken och jag själv  nöjd och skrattande promenerade hem igen.

Och den vagnen / kärran kommer jag att ha nytta av om jag framöver köper tunga saker.
Visst var det toppen....och en toppen-dag

Min bror + fågelungar


Hittade detta mysiga foto som är på min fyra år yngre bror när han var barn och står och tittar på ett par kajungar.
Visst är det ett gulligt foto !

Det riktigt syns hur glad han är och hur ömt han tittar på dessa små fåglar, och de sitter och tittar tillbaka på honom.

På denna min barndoms plats, skogsbacken Eklunden / Lunden utanför huset vi bodde i Linköping fanns en massa olika djur.
Speciellt många olika sorters fåglar.

Och på våren fanns det många fågelungar och bl.a. en hel del kajungar.
Mamma sa åt oss att inte röra dem, men visst var det svårt ibland att låta bli.
Och det hände att vi kom hem med en liten fågelunge som vi trodde hade tappat bort sin mamma.
Så mamma fick förklara för oss att fågelmamman säkert fanns i närheten och att det var bäst att låta ungarna vara.

Fast ibland blev vi ledsna när katterna som sprang omkring fick tag i dessa små.
Då grät vi en skrätt.

Och tyvärr fanns det några pojkar som var elaka mot djuren och även mot dessa kajungar.
De gjorde så grymma saker mot dem som vi blev så förtvivlade över.

Men denna vår barndoms plats, den lilla skogsbacken, där vi lekte varje dag, var en så fin plats för oss barn.
Undrar hur den platsen ser ut nu, och om den finns kvar.  

Synundersökning + bild


Idag satt jag åter igen och lekte i Paint Shop Pro och gjorde denna lilla bild.
Bland fria bilder hittade jag ett par foton av glasögon och ett förstoringsglas som jag klippte ur fotona och "mixtrade" med dem som vanligt ;-)

Och eftersom det har varit så fint väder här idag med solsken så blev det ett sådant motiv i glasögonen och tyckte det blev lite kul.
Sedan tänkte jag på våren som vi väntar på och man då ivrigt letar efter vårtecken och vårblommorna.
Så det blev en liten vitsippa i förstoringsglaset ;-)

Anledning av att jag tänkte på glasögon är också att jag behöver ett par nya läsglasögon då jag börjar se sämre.

Men konstigt nog ser jag bättre att läsa osv. på förmiddagarna medan på kvällen jag ser sämre, och ibland får ta till ett förstoringsglas ;-)
Antagligen ögonen är mera trötta då.
Upplever ni samma sak ?

Sist var jag till en optiker för att få nya glas i mina läsglasögon.
Innan var jag till en ögonläkare, men det var så jobbigt med undersökningen då de mätte trycket i ögonen, och innan droppade något i dem.
Undersökningen var ganska obehaglig faktiskt.

Detta var på sommaren och det var full sol,
och när jag skulle gå hem fick jag gå i skuggan för där det var soligt det gjorde ont i ögonen 
och jag fick titta ner i marken med halvslutna ögon, vilket gjorde det jobbigt  att gå till tunne-banan och hem

Jag blev lite skrämd efteråt för jag tänkte att solljuset kunde ha skadat mina ögon efter undersökningen,
eftersom det upplevdes så obehagligt.
Men kanske jag oroade mig i onödan ?

Jag går nog dit i alla fall igen för det är ju bra att få ögonen undersökta ordentlig, speciellt när man börjar bli lite äldre.
Min pappa hade grön starr på ena ögat, och även mamma någon sorts starr.
Så om man kan förebygga de vore ju bra.

Jag vill ju så gärna kunna bl.a. sitta framför datorn i många år till.
Men visst oroar jag mig, för ögonen är ju så viktiga.

Så jag går nog till ögonläkaren i alla fall.

Det blev mitt lilla inlägg ikväll, och önskar er alla en fin kväll och dag imorgon.
Kramar

Barn-vinterkläder 50+60-talet


Idag dalar lite flingor ner här och får se hur mycket de lyckas täcka marken.
Men så små som de är och i den takten de dalar ner så lär det nog ta lång tid ;-)

Nu har många barn sportlov och för dem vore det ju så roligt om det fanns snö så de riktigt kunde njuta av det.
Kommer ihåg min barndoms sportlov och vintrar som av vad jag kommer ihåg att då var det var kyla och snö mest hela vintern.

Idag satt jag och tittade på några foton jag hittade på hur jag och mina syskon var klädda på vintern och tidigt på våren på 50 och 60-talet.
Och kan inte låta bli att visa dem här i min lilla blogg.
Det är så kul att se hur vi var klädda då.

Mamma sydde de mesta kläderna till oss barn, fast vinterkläder köpte vi nog oftast.
Fast mössan som den på min syster med bollarna, och min med luvan hade mamma stickat.

Det är så kul att titta på dessa bilder.  

Knutby + minnen frikyrkan


Bilden är gjord av foton från:
http://www.sxc.hu/photo/646227  och http://www.sxc.hu/photo/920936


Jag har sett första delen av drama-dokumentären på TV om Knutby och även ett diskussionsprogram.
Hela denna historia är väldigt obehaglig...morden och de sektliknande förhållanden som verkar vara där.
Eller åtminstone var...
hur det är nu vet man ju inte, om det blivit bättre eller inte..

Men dessa saker väcker minnen för mig när det gäller min barndom och uppväxt.

Jag är uppväxt i en extrem pingstkyrka under 50 och 60 talet.
Och det präglade hela min barndom väldigt mycket och bl.a alla regler som sattes för att följas som ansågs komma från Gud och bibeln.

Man var hela tiden rädd för att göra något fel och "syndigt" och att även tänka fel tankar.
Eftersom om Jesus kom, som de predikade om att han kunde göra när som helst,
då skulle man inte få följa med till himlen om man inte hade den "rätta" tron eller hade gjord något syndigt.

Denna ständiga oro att Gud såg och hörde allt
och dessutom att hela tiden vara kontrollerad hemma och i församlingen / kyrkan.
Vilken orsakade många tårar, ängslan, ångest  och böner till Gud om förlåtelse för allt möjligt från det jag var liten.

Och medlemmarna i denna kyrka lyssnade och trodde på det som det predikades,
och det var glorifiering av personer / pastorer som ansågs stå närmare gud.
Och det fanns även en hierkari där...

Om man ifrågasatte olika saker kunde man bli kallad avfälling, bli utfrusen och  utesluten.
Personer kunde t.om bli utpekade och det hölls möten för att be för dessa s.k. "avfällingar "
som var på väg att uteslutas ur gemenskapen / församlingen om de inte "bättrade sig".

Vet att även många ungdomar for väldigt illa av detta och det hände svåra saker....

Ett exempel hur det kunde gå till är en kvinna som var med i en sånggrupp,
och hon började ha för korta kjolar och av andra orsaker de tyckte hon var på villovägar.
Och hon fick stå inför hela församlingen och gråta och be om förlåtelse.

Jag känner även igen detta  predikade som de hade i Knutby
om längtan till himlen att lämna detta livet att komma till Gud.
Detta präglade till stor del denna tro och tillvaro även i den Pingstkyrka jag växte upp i.
Att man hela tiden skulle förbereda sig för när Gud hämtar de s.k. "rättroende" till himlen medan andra hamnade i helvetet.

När jag tänker tillbaka på denna tid så får jag nu obehagskänslor och även när jag ser sådana program.
Men samtidigt tycker jag att det är viktigt att prata och skriva om detta, eftersom dessa saker förekommer än i dag.

Och speciellt känner jag oro för barn som växer upp under sådana förhållanden
och kanske känner samma rädsla som jag när jag växte upp.
Att alltid känna sig bevakad, rädd för att göra eller tänka fel och rädslor för olika saker.
Sådant påverkar ett barn mycket negativt och kan ge skador för livet.

Nu tror jag inte att alla frikyrkor och pingstkyrkor idag är lika extrema och slutna som de många gånger var när jag växte upp, eller som förhållandena i Knutby.
Så jag menar inte att "racka ner på" alla kyrkor och församlingar,
utan jag vill med detta berätta om mina upplevelser
och tyvärr så finns det ju sådana församlingar eller sekter fortfarande idag tyvärr.

Detta blev ett litet långt inlägg och hoppas ni orkar läsa det.
Men jag kände för att skriva än en gång om detta.

Ha det så gott mina vänner.
Kramar

Vårlängtan, mående, TV-program, bloggstrulet m.m.


Jag har varit lite tyst ett par dagar då jag känt mig lite "vissen" och inte så allert som jag brukar.
Det kommer sådana dagar ibland tyvärr,
men sedan så blir jag mitt gamla vanliga jag igen  ;-)

Kanske det är också någon förändring i vädret på gång, eftersom jag är ganska känslig för det.
Fullmånen håller på att avta, så det kan inte vara p.g.a. den.
Men vilket fall som helst så mår jag bättre nu.

Igår såg jag på TV4 första delen av dokument / drama serien om Knutby,
och det var många tankar som kom och jag tänkte på min uppväxt inom en extrem frikyrka på 50 och 60 talet,
och kände igen en hel del.
Deras sätt att tänka, hierarkin, kontrollen osv.
Kanske jag i dagarna gör ett litet inlägg om detta igen. 

Ganska trött är jag också på problemen här på Blogg.se 
då det alltför ofta bl.a.händer att kommentarer inte kommer in direkt,
och är besviken på att Blogg.se som fortfarande inte kommer med ordentlig information om detta.
Jag trodde det skulle bli bättre efter deras sista uppdatering.....,men...

Jag gjorde naturligtvis som vanligt en liten bild till mitt inlägg, för det är så roligt att göra det.
Och den får symbolisera längtan till våren som kanske / förhoppningsvis börjar nästa månad.
Men jag skulle inte bli förvånad om vintern slår till här i Stockholm nu i februari och i mars eftersom vi inte haft mycket till vinter här innan den här gången.

Men hur det än varit och blir, så brukar alltid den underbara våren komma till slut.

Nu ska jag om en stund gå på min bloggpromenad, och är så nyfiken på vad ni mina kära vänner har skrivit om.
Önskar er alla en fin fortsatt dag.

Bild - Måndans



Tack mina kära vänner för alla fina och goa kommentarer för mitt förra inlägg och som värmde mycket. 

Jag har åter igen suttit och lekt  i mitt grafikprogram och gjorde denna lilla bild.
Det har ju i dagarna varit fullmåne, så det var den som inspirerade mig ;-)

Har märkt i flera bloggar att många har drömt mera än vanligt och precis som jag själv berättade om här för ett par dagar sedan.
Och den "rackarns" månen ;-) har gjort att jag själv också sovit mera oroligt och även mindre de sista nätterna.

Fast visst kan månen vara vacker också
och tänk att som flickan på bilden en ljum magisk sommarnatt dansa i månens sken vid en strand.
Vilken dröm....

Detta blev mitt lilla inlägg ikväll, och jag ska försöka ta bilden med mig in i drömmarnas värld och drömma vidare.

Hoppas ni alla får sova gott inatt.
Kramar

Saknad


Idag för för sex år sedan var den dagen då min mamma gick bort.
Kommer ihåg när de ringde från sjukhuset vid nio-tiden på kvällen och talade om det för mig.

Jag hade tidigare på dagen varit hos min kära mamma på sjukhuset, och märkte då att hon var svagare.
Hon sa att hon sovit så mycket dåligt natten innan
och jag föreslog att jag skulle gå några ärenden och komma tillbaka ett par timmar senare så hon fick sova lite.
Men hon insisterade på att jag skulle åka hem,
och vi kramade om varandra och jag sa att jag kommer tillbaka nästa dag som vanligt.
( jag hade ganska långa bussresor till och från sjukhuset )

Men jag hade en konstig känsla på kvällen och när telefonen ringde så anade jag...

Jag kände mig ledsen över att jag inte kunde vara med mamma när hon gick över gränsen.
Då jag ville att det sista hon skulle höra var att jag älskade henne.

Men hon visste nog det ändå
och jag är så tacksam över de fyra år vi fick tillsammans då vi äntligen fann varandra på riktigt som mor och dotter.
Utan den tiden hade det känts mycket tyngre.

Jag kan heller inte låta bli att även tänka på mina tre yngre syskon som tyvärr gick bort i alltför tidig ålder.
Och det gör fortfarande många gånger så ont i hjärtat när jag tänker på det.
De skulle ju ha funnits i mitt liv och vi skulle ha delat framtiden tillsammans.
Men tyvärr blev det inte så.

Mer finns att läsa om mina syskon och föräldrar under min kategori: Saknad, här i min blogg.

http://ingermaryissa1.blogg.se/category/saknad.html

Men jag tror på en tillvaro efter detta livet, eller den andra sidan som jag brukar kalla det.
Och att en dag jag kommer att möta dem igen,
och då kommer jag att ge dem en stor kram som jag längtar så efter att få ge dem.

Detta blev mitt lilla inlägg om denna kväll som blev en saknadens kväll för mig.

Röriga drömmar ;-)


Förra natten drömde jag mycket röriga drömmar, och konstigt nog så kommer jag ihåg en del.

Först i drömmen så hade jag en vacker lång klänning, som en zigensk eller flamenco klänning.
Och jag gick omkring och kände mig så vacker.

Sedan kom jag till en liten plats / ett rum med is där det fanns en del folk som satt på den
och de började bli oroliga, då isen höll på att bli tunnare.

Innan jag kom dit så hade jag tagit av mig min fina klänning,
men tänkte att om tar jag på mig den igen så flyter jag lättare om isen brister och jag hamnar i vattnet.

Där fanns också en säl eller om det var en pingvin, som var tam och tillgiven och jag fick bära den.
Det var så kul.
Men när jag tog hem den till bekanta eller till mig själv så var den så vild och for runt i lägenheten,
och till och med "hoppade" upp på bord bokhyllor osv. och förstörde och hade ner allt.

Helt plötsligt började jag oroa mig för min katt som jag hade lämnat hos några andra,
och jag gick dit och fann att kissen inte var där.

Jag sprang ut och letade efter min kisse och någon som jag frågade sa att de sett en ledsen kisse vandra omkring vid en å.

Så jag fortsatte förtvivlad att leta efter min kisse längs en lång å, och ropade på henne,
men ingen kisse syntes till.
Och jag var så ledsen och kände så dåligt samvete för att jag lämnat bort min katt.

Där slutade min dröm
Vad sägs ?
Snacka om röriga drömmar....eller hur  ?  ;-)
Kramar

PS. tack för alla tips om stövlar i mitt förra inlägg.

Behöver nya stövlar


Behöver nya stövlar....snyft :-D
Dessa mina så bekväma stövlar har gått sönder lite i sidan vid foten på ena stöveln.
och det är inte så skönt då att promenara i detta slaskväder som är just nu,
då det våta då tränger in i dem

Men dessa är ju så sköna ! 
De är så otroligt mjuka och även varma och perfekta på vintern. 
Bilden här ovanför är på dem ;-)

Problemet är att mina fötter är ganska besvärliga med en fotknöl på ena foten
och fötterna har dessutom blivit så känsliga så det är jätte-svårt att speciellt hitta stövlar.
För de måste vara mjuka och inte trånga,  för annars gör det aj,aj...

Verkar även som om fötterna blivit bredare med åren....konstigt.. :-D

Jag har kollat i affärscentrumet och runtomkring här där jag bor men kan inte hitta liknande som jag har nu.
Ska försöka kolla vidare på andra ställen och på nätet om jag kan hitta liknande eller andra mjuka vinterstövlar.

Det är verkligen inte lätt att hitta skor och stövlar när man har ömtåliga fötter.
Kanske det är sviterna ( straffet ) efter att när jag som yngre alltid gick omkring med smala skor och stövlar och med höga klackar ?

Har någon bra tips åt mig där jag kan hitta liknande bekväma vinterstövlar så blir jag jätte-glad !

Det blev ett lite annorlunda inlägg idag :-D
Men som ni nog redan vet så är det en ganska blandad kompott här i min lilla blogg.  

    

Föräldrar bråkar - skuldbelagt barn


Detta är ännu en liten berättelse bland de berättelser som jag här i min blogg har under kategorin: Berättelser.
De har verklighetsbakgrund, men utan namn och platser osv.


Flickans mamma och pappa höll på att bråka, och flickan blev ledsen och rädd och började gråta hejdlöst,
och bad pappan sluta...

När pappan gått ut ur rummet kunde flickan inte sluta gråta,
Då tog mamman upp henne och höll henne framför sig och skakade flickan hårt.

Sedan slet mamman av sig sin klocka och kastade den i golvet och sa till flickan: 
 - titta vad du har gjort.
Flickan blev ännu mera rädd och blev tyst och sedan mindes hon inget mer.


Vad jag själv tänker om berättelsen är att mamman mådde väldigt dåligt  och var i stor obalans eftersom hon gjorde så mot den lilla flickan.
Och mamman skulle verkligen behövt hjälp och även när det gällde förhållandet föräldrarna emellan.

För barn far mycket illa av att se sina föräldrar bråka och att sedan dessutom känna att det är deras fel,
Det sätter djupa spår i själen.

Och konstigt att mamman tyckte det var flickans fel, och konstigt det som hon gjorde med klockan.
    

Bild + lite roligt idag



Hoppas ni inte blir trött på mina bilder, men jag kan ju inte låta bli att visa ännu en liten bild som jag gjort idag  ;-)

Det är intressant att jobba med svartvita bilder ibland,
och denna bild är från ett svartvitt foto som jag mixtrade med och bl.a satte dit en måne m.m.
Och detta blev resultatet.
Jag gillar mycket att sitta och leka fram bilder fritt från min fantasi.

Vill också berätta om att idag hade jag mycket kul när jag var och handlade på CoopExtra och när jag kom till kassan för att betala mina varor.
Och där satt en kille som tydligen gillade sitt jobb mycket ;-)

När mina varor kom på rullbandet så lyfte han upp en efter en och sa namnet på dem ungefär så här:
- Ja, här var det fisksås...är det gott ?
Jajamänsan svarade jag.
Så fortsatte han med alla varorna och jag var inte sen att haka på och det blev så roligt och med många goda skratt.

Sedan när jag skulle betala skojade jag med honom med att betala med så mycket småpengar som möjligt.
För jag hade massor i plånboken.

Och jag stoppade dom i myntmaskinen....men först inte alla.
Nä, nä...sa han några kronor till...
Ok, sa jag och stoppade dit lite mera pengar...och maskinen rasslade och räknade slantarna.
Nej, vet du damen...sa han...maskinen vill ha en 50 öring till.
Ok, sa jag...det ska jag väl försöka fixa....

Sedan sa han att snart behöver vi inte bekymra oss för 50-öringar mera då de kommer att försvinna.
Då blev det lite skoj om hur priserna då skulle justeras...uppåt eller neråt till en krona.

Oj, vad jag skrattade och hade kul och även kunderna som stod bakom skrattade gott.

Kanske tur att detta inte var under julrushen för då hade nog killen varit mera stressad och även kunderna i kön ;-)

Ibland behövs inte så mycket för att få en rolig dag.  

RSS 2.0