Barn och religion
För ett par dagar sedan lyssnade jag på ett radioprogram om barn och religiösa friskolor.
Och de intervjuade bl.a. en liten pojke som växte upp i ett frireligiöst hem och även gick i en sådan skola.
Jag blev så illa berörd bl.a. på grund att denna lille pojke fick lära sig
att de som trodde som de hamnade en dag i himlen,
medan andra som inte hade samma tro hamnade i helvetet en dag.
Och den lille pojken uttryckte en oro över att hans icke-troende kompisar kunde hamna i helvetet en dag.
Det måste vara tungt för ett barn att behöva bära på sådana tankar.
Eftersom jag själv är uppvuxen i en strikt frireligiös miljö ( pingstkyrkan ) med liknande tro och tankar,
så berördes jag mycket av detta.
Jag har berättat mera om det här:
http://ingermaryissa1.blogg.se/category/uppvaxt-frikyrkan.html
Jag blev förskräckt över att de finns fortfarande vuxna som lär och skrämmer barn med dessa saker.
Jag tycker det är läskigt när man från tidig ålder försöker forma barns tankar och tro,
istället för att låta barns olika funderingar om livet och livsfrågorna växa fram i egen takt.
Och sedan när frågorna kommer så kan ju föräldrarna berätta hur de tror, men låta barnet tänka och tro som de vill.
Fast kruxet är ju att barn påverkas ju mycket av hur föräldrar tänker och tror, och framför allt hur de framför sin tro,
Så de måste gå väldigt varsamt fram tycker jag....
Och låta barnen leva ett vanligt liv tillsammans med kompisar, och i skolan, oberoende av vilken tro de andra har.
Vad tycker ni ?
Tur till Södertälje
Idag "tog jag mig i kragen" ;-) och åkte till Södertälje som jag skrev om i mitt förra inlägg,
och jag berättade där även om att jag lätt får panikångest när jag åker till platser lite längre bort.
Men idag åkte jag dit i alla fall.
Min mamma bodde i Södertälje, men jag har inte varit där på några år.
Men det gick bra att åka, även om jag fick en smärre chock och lite panik då busshållplatserna var på helt andra ställen nu.
Och jag åkte lite för långt och kom till Pendeltågsstationen, så jag fick promenera tillbaka till själva centrumet.
Så sedan det första jag gjorde var att ta reda på vart bussen stannade vid centrumet
så jag kunde åka hem när jag kände att jag behövde det.
Känns ju tryggt att kunna ta mig hem fort om det blir för jobbigt.
Sedan när det var gjort så strosade jag omkring och tittade och tog bl.a. dessa foton.
Södertälje centrum ligger mycket vackert bredvid Södertälje kanal,
och i motsats till många andra affärscentrum så är detta ett ganska öppet centrum med torg, uteserveringar osv.
En riktigt mysig liten sommarstad och på sommaren brukar det hända en del trevliga saker där också.
Så det blir nog fler turer och fler foton.
Tankarna gick naturligtvis också till min lilla mamma, och våra promenader, när vi var och handlade eller bara strosade omkring.
Kommer speciellt ihåg en gång under den första tiden när mamma och jag trevande fick får fina kontakt efter att pappa dött,
och jag en dag hade åkt dit och helt plötsligt kom min mamma promenerandes med sin rullator,
och jag dök upp bredvid henne och sa: hej lilla mamma och hon blev så otroligt glad.
Sedan var isen helt bruten och jag åkte till henne ofta under de fyra fina år vi fick tillsammans.
Så det det var många minnen som kom över mig idag när jag var i Södertälje, men jag åker nog dit fler gånger i alla fall.
Och det finns ju en hel del andra platser att besöka i den staden också.
Och så stolt känner jag mig idag över att jag åkte dit. Visst var jag duktig ;-)
Och tack gulliga ni för alla goa kommentarer och stöd till mitt förra inlägg.
Nu ska jag börja min bloggpromenad men orkar nog kanske inte besöka alla ikväll utan fortsätter imorgon.
Är ganska trött ikväll och kommer antagligen att sova mycket gott inatt.
Kramar till er alla
Barn och läkarbesök 50-talet
När jag växte upp på 50 och 60 talet var det lite annorlunda när det gällde läkarbesök och barn.
Bl.a. i skolan fanns en skolläkare och skolsköterska.
Och vi fick gå dit klassvis på regelbundna undersökningar eller vid vaccinationer.
Hela klassen gick oftast på samma gång dit och efter att klätt av oss satt vi i bara underbyxor och väntade på att i turordning gå in till doktorn.
Kommer ihåg att jag och många tyckte det var mycket jobbigt, och vi satt där och fnissade, och dessutom många var rädda för läkare och sjukhus.
Det var bl.a. undersökning om man hade sned rygg, skolios, eller om man var plattfotad, som det hette, och om man behövde skoinlägg.
Kommer ihåg att väldigt många barn fick skolinlägg och även jag ett tag.
Och oj, vilka klumpiga och jobbiga saker dessa skoinlägg var,
gjorda av plåt, och ofta låg de ju inte still i skorna och passade heller inte alla skor.
Har nu en känsla av att de var lite väl övernitiska för detta på den tiden, eftersom vart och varannat barn fick skoinlägg.
Och undersökningarna om man var sned i ryggen var också jobbiga pykologiskt
eftersom man fick stå näck och böja sig ner framför doktorn så han kunde titta på ryggen.
Men precis som de vuxna så hade man stor respekt för läkaren och på den tiden vågade man inte ifrågasätta.
Och barn kunde också bli ganska hårt behandlade om de protesterade och blev rädda.
Kommer ihåg när min bror när han var liten, och åkte kälke och åkte in i ett träd ( tror jag ),
och där fanns en planka med spikar, och han gjorde sig illa inne i halsen, i svalget.
Usch vad hemskt det var, och naturligtvis han var rädd och skrek och det gjorde ont.
Men när läkaren skulle undersöka min bror och han skrek, så röt läkaren till åt honom att sluta så han kunde kolla. Sedan blev min bror sövd och sydd i halsen.
Denna händelse var ett trauma för min bror och det tog tid för honom att hämta sig, och han stammade länge efter denna händelse.
Nu menar jag inte att alla var hårda mot barn på denna tid,
men jag tror ändå att barn behandlas på ett bra mycket bättre psykologiskt sätt nu, och barns rädsla tas mera på allvar och respekteras,
och man bemödar sig för att bygga upp ett förtroende.
Kanske några känner igen det jag berättat om här ?
Hoppas ni alla har en fin helg och önskar er en fin fortsättning på den.
Kram
Bl.a. i skolan fanns en skolläkare och skolsköterska.
Och vi fick gå dit klassvis på regelbundna undersökningar eller vid vaccinationer.
Hela klassen gick oftast på samma gång dit och efter att klätt av oss satt vi i bara underbyxor och väntade på att i turordning gå in till doktorn.
Kommer ihåg att jag och många tyckte det var mycket jobbigt, och vi satt där och fnissade, och dessutom många var rädda för läkare och sjukhus.
Det var bl.a. undersökning om man hade sned rygg, skolios, eller om man var plattfotad, som det hette, och om man behövde skoinlägg.
Kommer ihåg att väldigt många barn fick skolinlägg och även jag ett tag.
Och oj, vilka klumpiga och jobbiga saker dessa skoinlägg var,
gjorda av plåt, och ofta låg de ju inte still i skorna och passade heller inte alla skor.
Har nu en känsla av att de var lite väl övernitiska för detta på den tiden, eftersom vart och varannat barn fick skoinlägg.
Och undersökningarna om man var sned i ryggen var också jobbiga pykologiskt
eftersom man fick stå näck och böja sig ner framför doktorn så han kunde titta på ryggen.
Men precis som de vuxna så hade man stor respekt för läkaren och på den tiden vågade man inte ifrågasätta.
Och barn kunde också bli ganska hårt behandlade om de protesterade och blev rädda.
Kommer ihåg när min bror när han var liten, och åkte kälke och åkte in i ett träd ( tror jag ),
och där fanns en planka med spikar, och han gjorde sig illa inne i halsen, i svalget.
Usch vad hemskt det var, och naturligtvis han var rädd och skrek och det gjorde ont.
Men när läkaren skulle undersöka min bror och han skrek, så röt läkaren till åt honom att sluta så han kunde kolla. Sedan blev min bror sövd och sydd i halsen.
Denna händelse var ett trauma för min bror och det tog tid för honom att hämta sig, och han stammade länge efter denna händelse.
Nu menar jag inte att alla var hårda mot barn på denna tid,
men jag tror ändå att barn behandlas på ett bra mycket bättre psykologiskt sätt nu, och barns rädsla tas mera på allvar och respekteras,
och man bemödar sig för att bygga upp ett förtroende.
Kanske några känner igen det jag berättat om här ?
Hoppas ni alla har en fin helg och önskar er en fin fortsättning på den.
Kram
Sjuksköterska 30 - 40 talet
Hittade ett foto bland min mamms saker på när hon var sjuksjöterska i början av 40 talet.
Bilden till vänster är min mamma.
Visst är det kul att se hur sjuksköterskorna var klädda då...
Och mamma berättade att det var mycket strikt hur de var klädda, och sjuksköterskeuniformen skulle alltid vara nystruken och proper.
Jag tror att de även fick bekosta sjuksköterskeuniformen själva.
Förr ansågs även sjuksköterskeyrket som ett kall.
Vilket innebar att de kunde få arbeta mycket hårt, utan att kunna kräva högre löner, eller extra ledighet.
Och allt skulle göras perfekt, och de hade alltid ögonen på sig av översköterskan eller läkaren,
och när han kom t.ex. på ronder, så skulle alla sängar bäddas perfekt och även klädseln skulle vara perfekt.
Och det negs för honom.
Mamma har också berättat att det kunde vara stor skillnad hur patienter behandlades.
De som var rika eller hade en framstående post i samhället, fick fler privelegier och uppassning.
Vilket kunde bli på bekostnad av de som var mindre "bemedlade" och som egentligten behövde mera hjälp och uppassning.
Detta är det lilla inlägg jag hållt på med och blev så glad när jag hittade detta foto.
Och hoppas ni också tycker det är intressant att se.
Kram
Saknar min bror Lasse
Idag skulle min älskade bror Lars-Erik / Lasse, ha blivit 57 år gammal om han hade levat.
Här i min blogg har jag berättat tidigare om min bror och med foton.
http://ingermaryissa1.blogg.se/2008/may/saknar-min-bror-lasse.html
Speciellt sådana här dagar så kommer minnen och saknaden känns extra mycket.
Undrar också hur det skulle ha varit om min kära bror fortfarande levat och även mina övriga syskon.
Ibland saknaden och längtan är så stor så det känns nästan att hjärtat ska brista,
trots att det gått så många år.
Men man lär sig att leva med saknaden, och livet går ju vidare på något sätt trots allt.
Och en dag så tror jag att vi alla möts igen, och då ska min bror få den kram som jag längtar så efter att få ge honom.
Och kanske han ändå har det bättre där han är nu.
Detta var mina tankar denna dag och det känns så skönt att kunna få dela med mig av dem till er mina vänner.
Kram
Fantasibild - Hjärtats sång
Hur har ni det mina vänner ?
Hörde på nyheterna att det skulle komma åska lite här och var men än så länge har jag inte märkt av någon.
Men luften och vädret känns lite mysko...så man vet aldrig.
Jag har idag suttit och lekt i mitt grafikprogram Paint Shop Pro ( Psp ) och gjorde denna lilla bild.
Det är så kul att leka fritt från fantasin.
Jag lekte med vektor i Preset Shape och mixtrade med färger / gradient, opacity m.m. och lade sedan dit några tuber som jag också mixtrade med.
Vad bilden föreställer...ja, det kan man kanske tyda lite som man vill...
Men jag kallade bilden för hjärtats sång, och som den som har nyckeln till ett hjärtat kan höra.
En sång kan vara både glad eller sorgsen.
Som i kärlek men också i människors möten om vi är lyhörda för varandra,
och att man utan fördomar och med empati man kan få ett stängt hjärta att öppna sig bara man hittar den rätta nyckeln dit.
Ja, ungefär så var mina tankar när jag gjorde bilden.
Kramar
Roliga barnsånger och även för vuxna ;-)
Känner ni igen denna barnvisa här ovanför : Okända djur ?
Vi sjöng den när jag var barn och jag tyckte den var så kul.
Här har han som sjunger visan tydligen lagt till lite extra i sången och det blev så roligt och jag har suttit och skrattat gott
och jag kunde ju inte låta bli att dela med mig till er mina vänner.
Och jag tycker den är lika rolig för både barn och för vuxna.
Jag hittade också sången om bockarna Bruse, och har suttit och skrattat och lyssnat på den också.
Kommer ihåg hur kul jag hade som barn när jag läste denna saga.
Jag har märkt att efter det att jag installerade Explorer 8, så verkar det gå lättare att spela Youtube klipp.
Förut det bara hakade upp sig hela tiden.
Jag tror i alla fall att det beror på det.....
Är det fler som märkt samma skillnad ?
Ha det så gott mina vänner och hoppas jag kunde bjuda på lite goda skratt.
Kramar
Dikt - livets styrka + åsknedslaget igår
Den här lilla dikten skrev jag när jag var ganska ung och jag tycker den stämmer så bra just nu då vi ser hur allt slår ut efter den långa vintern.
Min mamma har berättat att när jag var liten jag kunde komma hem med det första gröna grässtrået jag hittade på våren, eller små blad.
Detta är en så fantastisk tid på året, då livet väcks på nytt i naturen, och man blir lika förundrad varje år över livets under.
Hoppas ni alla har det bra.
Här har det varit halvmulet ett par dagar och det har regnat, men de har sagt på nyheterna att det tydligen ska bli varmt och soligt till helgen igen.
Men naturen behövde nog regnet för att orka fortsätta att växa och blomma och glädja oss människor.
Läste att igår, tisdag, vid åttatiden det var ett åsknedslag som gjorde problem för Comhems kunder.
En s.k. strömspik som slog ut deras tjänster.
Men jag märkte också av det trots att jag har Telia, för helt plötsligt så stängdes mitt modem av
och sedan startades det igen.
Jag blev skraj att modemet hade skadats, men som tur var så funkar det som vanligt.
Är det fler som märkte av det ?
Ha det så gott mina vänner och Kram
PS. 23.00
Jag har TV hos Comhem men det funkade igår hos mig trots åsknedslaget, men det kanske beror på att jag har inte Digital TV hos dem. utan det Analoga utbudet.
Men Internet har jag via Telia.
Dikt - Ensamhetens Ö
Denna lilla dikt / text skrev jag för flera år sedan, och hittade den i min lilla diktbok och kan inte låta bli att dela med mig av den här med er mina vänner.
Bilderna är från en sida med fria bilder
Ensamhetens ö
omgiven av oceanen
med det förflutnas dolda djup
drömmar och skuggor
dit ingen kan nå
endast den ensamme
vet dess hemligheter
På ensamhetens ö
växer de skönaste blomster
av minnen av kärlek och lycka
även knoppar
som väntar att slå ut
Men också törne
som som vill snärja
hålla sorgen, besvikelsen och fruktan vid liv
och fötterna sargas
och jag minns...
det gör ont
Ensamhetens ö
jag flydde dit då smärtan blev för stor
men snart kommer frihetens båt
och jag stiger ombord
hissar seglen för vinden
seglar över djupen
till nya platser, vyer
inte för att glömma men att fara vidare
omgiven av oceanen
med det förflutnas dolda djup
drömmar och skuggor
dit ingen kan nå
endast den ensamme
vet dess hemligheter
På ensamhetens ö
växer de skönaste blomster
av minnen av kärlek och lycka
även knoppar
som väntar att slå ut
Men också törne
som som vill snärja
hålla sorgen, besvikelsen och fruktan vid liv
och fötterna sargas
och jag minns...
det gör ont
Ensamhetens ö
jag flydde dit då smärtan blev för stor
men snart kommer frihetens båt
och jag stiger ombord
hissar seglen för vinden
seglar över djupen
till nya platser, vyer
inte för att glömma men att fara vidare
