Månen och sömnen
Bilden på vargen kommer ifrån:http://www.sxc.hu/browse.phtml?f=view&id=1046540
Hejsan mina vänner,
Jag har varit lite tyst då jag har känt mig lite trött och låg och haft lite extra problem med sömnen.
Men tänkte, jag kan ju skriva några rader i alla fall, även om jag inte har något speciellt att berätta.
I förrgår natt hade jag åter igen en sådan där natt då jag inte somnade förrän vid 07- tiden på morgonen.
Men denna gång kanske jag får skylla på fullmånen....
och som en annan bloggvän skrivit...ylat mot månen ;-) :-D
och som en annan bloggvän skrivit...ylat mot månen ;-) :-D
Hörde på TV att månen inte alls påverkar oss människor, men jag vet inte om jag ska tro på det...
För det verkar ju vara så att många får problem med sömnen just då.
Det finns ju en del som inte kan bevisas vetenskapligt, men som ändå upplevs...
Detta blev mina små rader ikväll och önskar er alla en fin fortsatt helg.
Kramar
Glasögon-tatuering :-)
Vad säger ni om denna kille som tatuerade glasögon på sitt ansikte ?
Hi, hi....men tänk om han ändrar sig och inte vill ha glasögon längre
utan vill ha kontaktlinser istället :-D
Dikt - ett människobarns undran
Bilden är från: http://www.sxc.hu/browse.phtml?f=view&id=805077
Hittade en sorgsen liten dikt som jag skrev i tonåren på 60-talet.
Som nog flera av er vet, och som jag berättat om i min blogg Här, så är jag uppvuxen inom Pingstkyrkan.
och det var många gånger inte lätt, med alla dess regler och uppfattningar, som åtminstone fanns då där,
och som medförde en hel del grubblerier.
Och trodde man inte som de, så var det något fel på en, vilket betydde många tårar och böner för att kunna tro igen.
Så denna dikt är nog ganska påverkad av tankar och funderingar som var början till min frigörelse från denna tro och kyrka.
Och oron och rädslan över att jag inte längre kunde tro på samma sätt, och alla tvivel....
Jag kommer inte ihåg vad jag exakt tänkte på när jag skrev dikten, eller om det hänt något speciellt...
men kan komma ihåg känslan och oron jag kände och de grubblerier jag ofta hade då.
men kan komma ihåg känslan och oron jag kände och de grubblerier jag ofta hade då.
Vad känner ni och tänker när ni läser denna min lilla dikt som jag skrev som tonåring ?
Tiden går så fort...
Hejsan igen,
Jag har fortsatt att jobba på grafiksidan jag skrev om och visade i mitt förra inlägg.
Det är ju så kul att göra bilder och grafik, och också så roligt att få dela med mig av det jag gör.
Visst är det otroligt så fort tiden går och snart är vi inne i februari månad.
och sedan kan vi snart börja ana våren igen.
Men vi fick en riktig vinter i år, och även här i Stockholm, och jag har njutit av den.
Speciellt när det var lite kallare och med snön och all vacker rimfrost på träden.
För det har ju varit så trist de förra åren när vintern var en blandning mellan höst och vår.
För det har ju varit så trist de förra åren när vintern var en blandning mellan höst och vår.
Jag tror att man mår bra av att årstiderna är som de ska vara.
Att få uppleva de riktiga växlingarna och skillnaderna mellan årstiderna.
I alla fall så tycker jag det själv.
I alla fall så tycker jag det själv.
Det blev mina små rader ikväll...inte så mycket men.... :-)
ha det så gott mina vänner och kramar
PS. Välkommen att besöka min hemsida där min nya grafiksida också finns:
http://www.ingermaryissa.se/index.htm
Hjälp att kolla min grafiksida
Hej igen mina vänner,
Jag har varit lite tyst då jag bl.a. jobbat hårt med min nya grafiksida för min hemsida som jag berättade om i mitt förra inlägg.
Och jag skulle vilja be er om en sak,
och det är om ni vill kolla denna min sida på nätet
och tala om för mig om det hos er ser likadant ut som bilden här ovanför.
och även om jag får veta vilken webbläsare ni använder.
Det är första gången jag lägger in bilder i ramar med rullnings-lister
och har gjort det för att inte bilderna ska behöva ta så stor plats och även lättare att hitta dem i kategorier.
Ett nytt sätt jag kom på att göra.
Än så länge är bara detta en testsida som jag visar för er mina bloggvänner.
Men ser allt ok ut så ska jag lägga till den på min hemsida och fortsätta att göra nya bilder,
för det är ju så kul, och roligt också att dela med mig av det jag gör.
Så jag blir jätte-glad om ni hjälper mig att kolla att allt ser ok ut.
Tackar så hemskt mycket på förhand.
Imorgon kommer jag på min försenade bloggpromenad, då jag känner mig lite trött ikväll.
Kramar
PS. jag har lagt till ytterligare bilder och en ram, som inte syns på bilden här ovanför...ifall ni undrar...
PS. jag har lagt till ytterligare bilder och en ram, som inte syns på bilden här ovanför...ifall ni undrar...
Bara några rader...
Tänkte jag skulle ge ett litet livstecken ifrån mig och skriva några rader ;-)
Ibland man har inget speciellt att skriva om och inte heller någon bild att visa...
Men jag tänkte att jag tittar in i alla fall och säger hej :-)
Och idag har jag dessutom hållit på och jobbat med min hemsida, äntligen.......
Den har tyvärr blivit ganska mycket eftersatt under lång tid.
Men det är ju så kul att blogga....och det kommer jag aldrig att sluta med.
Jag ska göra lite ändringar av innehållet på min hemsida, och kommer nog mest ha mina dikter och egen grafik där.
Just nu håller jag på att göra nya sidor / ramsidor för min grafik på hemsidan,
och där kommer jag att lägga ut saker jag gjort och som den som vill kan låna.
De bilder jag redan har på min hemsida är saker jag gjorde för länge sedan, så jag kommer att byta ut det mesta till lite nyare bilder.
Och eftersom jag tycker så mycket om att göra bilder i Paint Shop Pro, så är det ju kul att få dela med mig av det jag gör.
Det känns liksom lite roligare så och inspirerande.
Och när denna sida är klar så lägger jag ut länken dit.
Nu är det lite sent och jag är lite trött, så min bloggpromenad får vänta tills imorgon.
Det är alltid så roligt och spännande att hälsa på hos er mina bloggvänner och läsa vad ni haft för er och skrivit om.
så vi ses...
så vi ses...
Kramar
En ny bild i PSP
Idag satt jag och målade i Paint Shop Pro och gjorde denna bild här ovanför.
Och jag använde Change to target Brush och en ljusgrå och en lila färg från paletten
och ursprungsbilden ser ut så här:
Det var så roligt att färglägga den och idén fick jag från:
http://psp.gilbertson.nu/?q=node/393
http://psp.gilbertson.nu/?q=node/393
På denna sida finns så många bra tips hur man kan göra saker i grafikprogrammet Paint Shop Pro.
En sida jag kan varmt rekommendera.
Det är ju så kul att leka i PSP och hitta nya sätt att jobba med bilder.
Och jag kan ju inte låta bli att visa en del saker jag gör :-)
Ha det så gott mina vänner
Kramar
Katastrofen på Haiti - funderingar
Jag kan inte låta bli att skriva lite om den förfärliga jordbävningen / katastrofen som hänt på Haiti.
Det är svårt, om inte omöjligt, att kunna förstå hur dessa människor har det.
Vi lever så skyddade i vår del av världen och det är chockerande att se hur människor på andra delar på vår jord har det och vad de får gå igenom.
Jag tittar ganska mycket på CNN, och det de visar från denna katastrof på Haiti, gör ont att titta på.
Vi trampar alla på samma jord, och det känns så orättvist att andra ska behöva lida så.
Och alltid är det de som är fattigast som drabbast värst även när natukatastrofer sker.
Så många som som fastnade i hus som rasade, och inte blev / räddade p.g.a att det inte finns resurser för att få loss dem.
Och människor som blev skadade och även dör p.g.a att det finns inte tillräckligt med resurser för vård.
Önskar att världen kunde komma med hjälp lite snabbare när sådant här sker på vår jord.
För visst borde det finnas en beredskap att snabbt kunna rycka ut, eftersom dessa saker händer oftare nu.
Och dagarna går och dessutom det saknas mat och vatten och människorna blir allt mer desperata.
Får verkligen hoppas att mera hjälp kommer fram snart till alla dessa människor som har det så svårt.
Det finns t.ex. pengar till färder till månen, otroliga tekniska utvecklingar för nöjes skull, och till krig m.m.
Så nog borde det finnas resurser att hjälpa våra medmänniskor i nöd och lite snabbare.
Ja, detta blev lite av mina funderingar idag.
Kramar
Den kärleken :-) ett minne
Bilden har jag gjort med hjälp av en bild från: http://www.sxc.hu/photo/949400
Här kommer ännu ett litet minne från tiden med min första kärlek.
Jag hade nyss här i Stockholm träffat min pojkvän / min första kärlek.
och jag hade åkt hem till mina föräldrar och syskon ett par dagar innan jag skulle åka till England och till det jobb jag fått där.
Jag var då 20 år gammal. ( 1970 )
Till min mamma hade jag i brev nämnt lite att jag träffat en kille.
Men p.g.a Pingstkyrkan som mina föräldrar tillhörde så var det svårt att vara helt öppen om detta.
och speciellt med pappa.
En morgon när jag och mina syskon och mamma satt vid köksbordet för att äta frukost såg jag från fönstret någon som promenerade in i vår port som såg så välbekant ut.
Och det liknade min pojkvän, och mitt hjärta började bulta hårt, och jag blev livrädd för vad mina föräldrar skulle säga.
Så ringde det på dörren och jag satt som fastfrusen på stolen, alldeles skakig, och min yngre syster gick och öppnade,
och kom sedan och sa att någon sökte mig.
Det var min pojkvän som rest hela vägen från Stockholm för att träffa mig innan jag åkte till England.
På skakiga ben gick jag till dörren och min pojkvän drog mig intill sig för kramar och kyssar.
Som tur var, så var pappa inte vaken utan han låg i ett rum och vilade och sov ( som han brukade göra )
Hade pappa varit vaken så hade det nog inte blivit så roligt och speciellt som han alltid oroade sig för var grannarna skulle tänka.
För de ville ju inte att grannarna skulle få en annan uppfattning av den perfekta och troende flicka som de uppfostrat mig till och hade så stora förväntningar på.
Men som tur var så sa mamma ingenting och jag gick ut, och arm i arm gick min pojkvän och jag iväg på en promenad.
Det var en söndag och mamma hoppades nog vi skulle gå till gudstjänsten i kyrkan,
men det gjorde vi naturligtvis inte utan vi hamnade istället på hans hotellrum ;-)
Min mamma hade nog börjat förstå att hon kunde inte ändra på mig nu, och att jag var fast besluten att leva mitt eget liv.
Och kärleken gjorde att jag struntade i allt annat...eller som man brukar säga: kärleken är blind ;-)
Visst har det varit både på gott och ont, och verkligheten kom sedan ikapp, med många tårar, och vi separerade senare.
Och det tog lång tid att komma över honom, och jag kan fortfarande känna ett vemod över att vi inte lyckades hålla ihop.
Speciellt som vi fick en liten dotter tillsammans, ett kärleksbarn.
Men mysiga minnen är det i alla fall, och en tid som jag aldrig glömmer.
Flygpost förr + kvinnor på Posten
När jag tittade på min favoritsida med fria bilder, där jag också har en sida med egna bilder,
så såg jag bl.a. bilder på flygpost kuvert som fanns förut för att skicka till utlandet.
så såg jag bl.a. bilder på flygpost kuvert som fanns förut för att skicka till utlandet.
Som bilden här ovanför
Jag kommer ihåg att de fanns på 70-talet med väldigt tunna kuvert och skrivark.
Och det var viktigt att det stod flygpost på brev till utlandet för annars tog de lång tid att komma fram
Det fanns även sådana som var som i ett enda tunt pappersark som man skrev på och sedan vek man ihop det till ett kuvert.
Kommer ni ihåg dessa ?
Jag hittade också en intressant sida på Postens webbplats, och om man klickar på bilderna där så får man lite information om postens historia:
Bland annat kan man där läsa att år 1863 så fick kvinnor arbeta på Posten,
men att bara ogifta kvinnor fick anställas
eftersom en gift kvinna var omyndig och inte fick ansvara för pengar.
Vad säger ni om det...? !
Här finns också mera information om Posten genom åren för den som kan vara intresserad
Så mycket intressant och kul man kan hitta ibland när man är ute på nätet.
Skrämsel om Himmel eller Helvete
Jag såg ett TV-program för ett par dagar sedan på TV4 Fakta, ett program i en serie om kvinnor som föder barn.
Och jag tycker det är så fint och intressant.
Men så var det ett barn som mådde väldigt dåligt och de visste inte om det skulle klara sig.
Så föräldrarna tillkallade en präst för att döpa barnet, så de skulle vara säkra på att barnet kom till himlen.
Detta tankesätt förstår jag inte alls.
Varför skulle inte ett litet barn komma till himlen.
Det är ju helt oskyldigt och har inte gjort något ont.
Jag blir ärligt talat väldigt upprörd över såna tankegångar.
Och det påminner mig om min uppväxt inom Pingstkyrkan på 50 och 60 talet, då vi barn blev skrämda av himmel och helvete.
Vi blev skrämda av att om man hade syndat och tappat tron och inte var frälst och t.ex. Jesus kom, så kom man till helvetet.
som jag berättat om här i min blogg i kategorin : Uppväxt Frikyrkan
Undrar om de inom denna frikyrka och andra samfund fortfarande tror på dessa saker, och fortfarande skrämmer barn med detta ?
Det gör mig mycket upprörd.
Och själv tror jag absolut inte på detta med himmel och helvete och det är skönt att jag frigjorde mig och lämnade detta bakom mig.
Skönt att slippa sådana tankegångar, grubbel och rädsla.
Vad tycker ni om dessa saker ?
Länk + läskig dröm
Hittade en sida på nätet där man kan se vilken temperatur det är på olika ställen i vårt avlånga land.
Kanske lite intressant, speciellt nu i kylan som håller vårt avlånga land i ett stadigt grepp
De sista dagarna har jag sovit ganska oroligt och haft oroliga drömmar
Vet inte varför....
och tidigt i morse så vaknade jag av en dröm som var jätte-läskig.
Jag drömde att någon la en stor kudde över mitt huvud för att kväva mig.
Fy vilken läskig känsla och först kunde jag inte göra någonting,
men helt plötsligt fick jag i drömmen oanade krafter och lyckade slita mig loss och vaknade av att jag skrek.
Hoppas inte grannarna hörde det ;-)
Men usch...jag skakade i hela kroppen av drömmen, och det tog ett tag innan jag lugnade ner mig.
En sådan dröm har jag aldrig haft förut...och hoppas jag slipper fler.
Har ni haft någon sådan eller liknande dröm ?
Imorgon kommer jag på bloggpromenad då jag känner mig lite trött ikväll.
Ha det så gott mina vänner
och kramar
PS. det "blidde" ingen bild denna gång ;-)
Brrr....vad kallt + bild
Visst har det blivit kallt !
Och så här ser det ut hos mig när jag tittar ut genom fönstret ;-)
Kunde ju inte låta bli att göra denna roliga bild med ett foto av mig.
Men som tur är så är inte mina fönster så isiga så man måste använda iskrapa för att kunna titta ut,
och jag har värme inomhus så jag behöver inte ha vinterjackan på mig.
Men har hört talas om personer vars vämepannor har gått sönder och det är verkligen inte roligt i denna kyla.
Här i Stockholm där jag bor, så är det just nu 18 minusgrader, så risken finns nog att temperaturen sjunker under 20 minusgrader inatt.
Så kallt har vi inte haft här i Stockholm på många år.
Så nog kom den efterlängtade vintern alltid...och det med besked ;-)
Tänk att vädret inte kan vara lite lagomt....
Men i alla fall så kommer vi inte behöva klaga på att vi inte haft vinter i år ;-)
Och har hört att på flera platser kanske det är och blir 30 minusgrader eller mera.
Brrr....vad kallt.
Det måste vara svårt att vara ute då.
Det måste vara svårt att vara ute då.
Ska snart börja min bloggpromenad för att se hur ni mina bloggvänner har det i kylan.
Kramar
Gummistövlar och Facebook
Hos en bloggvän läste jag om lite funderingar om hur det kommer att bli när all snö som vi fått kommer att töa och slaska bort.
Oj....det vill jag verkligen inte tänka på, och hoppas att snön stannar länge.
Men den dagen kommer nog så småningom, och jag funderar på att skaffa mig gummistövlar.
Att jag inte tänkt på det tidigare ;-)
Och nuförtiden finns det ju ganska snygga sådana och dessutom varmfordrade.
Och dessutom eftersom jag använder längre kjolar
så syns det ju inte så väldigt väl vad jag har under kjolen....jag menar på fötterna..hi,hi...:-)
Sedan när det gäller Facebook, så vill jag tala om för de av er mina bloggvänner som är med där, att jag tyvärr inte är så aktiv där längre.
Jag hinner inte...trots att jag "bara" går hemma och inte har ett arbete att sköta.
Men jag vill prioritera min blogg, och ett nätverk med forum jag har skapat, plus att jag ska börja pyssla lite mera med min hemsida.
Det enda jag sysslar med på Facebook är en trädgård som heter Fairyland,
och som inte är lika tidskrävande,
och är riktigt mysig med kommunikationen där med folk från hela världen.
Hoppas ni har haft en trevlig helg, och nu är Jul och Nyår över och det är bara en helg kvar, Trettondaghelgen,
och sedan är det inte någon större helg på ett tag.
Ha det så gott mina vänner och önskar er en fin vecka som kommer.
och kramar
En äventyrlig Nyårshelg
Som jag berättat förut här i min blogg så jobbade jag 1970- 1971 på ett Invalidhem ( som det hette då ) i Edware i England och det hette John Grooms Crippleage.
Jag var då ca. 19-20 år gammal.
Som jag berättat om här:
Och min pojkvän, min första kärlek, hade också kommit till London och nyårshelgen till året 1971 så åkte vi hem till Sverige igen.
När jag först åkte till England så hade jag åkt med båt, men hemresan tog vi med tåg.
Först tåget från London och sedan med färjan till Lubeck och sedan tåg till Hamburg och sedan till Malmö och sedan hem till Stockholm.
Men det blev en ganska strapatsfull resa.
Först p.g.a att det var en mycket kall vinter med snö och allting var stängt
och när vi gick av tåget i bl.a. Lûbeck så fanns det ingenstans att gå utan vi fick stanna på stationen, och som tur var så var en liten restaurang öppen så vi fick lite mat i oss.
När vi sedan åkt vidare till Hamburg och när vi klivit av tåget och gått en bit
så kom jag på att jag hade glömt min handväska på tåget med alla våra pengar, pass osv.
Vi fick panik och rusade tillbaka till tåget igen men blev stoppade av en tysk vakt.
men som tur var kunde vi förklara vad som hänt och blev släppta så vi kunde hämta min handväska.
Vi var naturligtvis vettskrämda att väskan var borta, och oj, vilken lättnat att den fanns kvar.
För vad hade vi gjort om någon tagit den
och vi var utan pengar, biljetter och även våra pass...och dessutom på nyårshelgen.
Min pojkvän var heller inte svensk eller från det landet, så jag undrar hur det hade gått i så fall.
Sedan i Hamburg så skulle vi leta upp tåget till Sverige, men vi visste inte vilken plattform det skulle gå ifrån.
Och kruxet var att det verkade som om tåg-personalen och de på stationen inte kunde Engelska
så vi fick springa runt och fråga olika personer tills vi äntligen hittade vårt tåg.
Vet inte om de inte kunde Engelska eller inte ville prata språket
men har hört något om att på den tiden var det inte så populärt att prata Engelska i Tyskland.
Det blev en ganska strapatsrik resa hem och vi var mycket glada när vi äntligen kom till Stockholm igen.
Jag kommer inte ihåg var vi sedan fick bo då...men det var väl nånstans :-)
Tänk vilka strapatser och mycket man klarade av och orkade när man var ung.
Och det är jätte-roliga minnen
Och fotona här ovanför är på mig i England och i min kappa som jag tyckte så mycket om.
