En äventyrlig Nyårshelg


Som jag berättat förut här i min blogg så jobbade jag 1970- 1971 på ett Invalidhem ( som det hette då )  i Edware i England och det hette John Grooms Crippleage.
Jag var då ca. 19-20 år gammal.

Som jag berättat om här:

http://ingermaryissa1.blogg.se/2008/january/min-forsta-utlandsresa-jobb.html

Och min pojkvän, min första kärlek, hade också kommit till London och nyårshelgen till året 1971 så åkte vi hem till Sverige igen.

När jag först åkte till England så hade jag åkt med båt, men hemresan tog vi med tåg.

Först tåget från London och sedan med färjan till Lubeck och sedan tåg till Hamburg och sedan till Malmö och sedan hem till Stockholm.

Men det blev en ganska strapatsfull resa.

Först p.g.a att det var en mycket  kall vinter med snö och allting var stängt

och när vi gick av tåget i bl.a. Lûbeck så fanns det ingenstans att gå utan vi fick stanna på stationen, och som tur var så var en liten restaurang öppen så vi fick lite mat i oss.

När vi sedan åkt vidare till Hamburg och när vi klivit av tåget och gått en bit
så kom jag på att jag hade glömt min handväska på tåget med alla våra pengar, pass osv.

Vi fick panik och rusade tillbaka till tåget igen men blev stoppade av en tysk vakt.
men som tur var kunde vi förklara vad som hänt och blev släppta så vi kunde hämta min handväska.

Vi var naturligtvis vettskrämda att väskan var borta, och oj, vilken lättnat att den fanns kvar.

För vad hade vi gjort om någon tagit den
och vi var utan pengar, biljetter och även våra pass...och dessutom på nyårshelgen.

Min pojkvän var heller inte svensk eller från det landet, så jag undrar hur det hade gått i så fall.

Sedan i Hamburg så skulle vi leta upp tåget till Sverige, men vi visste inte vilken plattform det skulle gå ifrån.

Och kruxet var att det verkade som om tåg-personalen och de på stationen inte kunde Engelska
så vi fick springa runt och fråga olika personer tills vi äntligen hittade vårt tåg.

Vet inte om de inte kunde Engelska eller inte ville prata språket
men har hört något om att på den tiden var det inte så populärt att prata Engelska i Tyskland.

Det blev en ganska strapatsrik resa hem och vi var mycket glada när vi äntligen kom till Stockholm igen.

Jag kommer inte ihåg var vi sedan fick bo då...men det var väl nånstans  :-)

Tänk vilka strapatser och mycket man klarade av och orkade när man var ung.
Och det är jätte-roliga minnen

Och fotona här ovanför är på mig i England och i min kappa som jag tyckte så mycket om.
 

Kommentarer
Postat av: Anki N

God fortsättning!! Härliga minnen o tur ni fann väskan. De e nog lite lite så där fortfarande att vissa tyskar inte vill prata engelska. Fast Fransmännen är ju värre i den frågan.

Kramiz Anki N

2010-01-01 @ 18:13:55
URL: http://herrnilssonsfru.blogg.se/
Postat av: Inger

Mmm.snygg kappa.. kan förstå din skräck innan du fick tag i din väska..Men ibland måste man ha lite tur,,Tänk vad man utsatte sig för på den tiden.. Inte lika farligt som idag...Jag kommer oxå ihåg att tyskar inte gärna pratade engelska..

Visst är det många minnen som poppar upp nu på ålderns höst..fniss...men kul,,

God fortsättnig på 2010..kramen till min vän i Majelden..

2010-01-01 @ 18:58:13
URL: http://ingeremksson.blogg.se/
Postat av: Birgitta

Vilka strapatser! Så sant att man klarade av och fixade det mesta när man var ung :)

God fortsättning på det nya året förresten!



Kram

2010-01-01 @ 21:05:32
URL: http://birgittas.bloggplatsen.se/
Postat av: Gunilla

Vilka strapatser!

Tur att ni fick tag i din väska iaf.

Säger som Anki N här ovanför

att fransmännen är nog lite svårare på att vilja prata engelska, har jag hört oxå.

Tur att det gick bra, resten av hemkomsten iaf.

Kram

/Gunilla

2010-01-01 @ 21:23:13
URL: http://gunillaskatter.blogg.se/
Postat av: Mia

Oj, oj...vilken resa! Jag hade nog fått panik, men som du säger, i ungdomen klarar man det mesta...L

2010-01-02 @ 09:04:14
URL: http://matmia.blogg.se/
Postat av: Inga M

Det var äventyrligt! Jag minns att det var mycket mer strapatser att resa förr. Jag for omkring lite i Europa på 60-talet och det kunde bli både det ena och det andra. Informationen var inte så god och inte språkkunskaperna heller.

2010-01-02 @ 10:12:10
URL: http://inga.blogg.se/
Postat av: fia

å va häligt att få höra dina äventyr från förr , förstår att ni va glada när ni väl kom hem igen .

Önskar dig en godfortsättning .

kram .

2010-01-02 @ 15:07:05
URL: http://ajaxen.blogg.se/
Postat av: Thalina

Vilken dramatisk resa ni hade.Roligt att minnas så här långt efteråt.Tänk ändå vad minnen man har när man kommit upp lite i åren.Många vill man hålla kvar och en del vill man glömma.Får se om det här året kan ge några bra minnen.Önskar dig god fortsättning på det nya året kramar Thalina

2010-01-02 @ 16:34:56
URL: http://thalina.blogg.se/
Postat av: Ingrid

Det var andra strapatser det än att bara sätta sig på ett flyg och vara hemma igen efter ett par timmar.



Jag önskar dig en riktigt god fortsättning på 2010!



Kram Ingrid

2010-01-02 @ 17:55:36
URL: http://blog.stenstugu.com
Postat av: annette

Vilket äventyr, så spännande att läsa om olika händelser från Ditt liv som nog har varit ganska så äventyligt emellanåt;)

Skönt att det löste sig så bra, även kul att se så pass gamla bilder på Dej, då var vi klädda som kvinnor!!



Ha nu en riktigt bra fortsättning på 2010!



KRAMAR!



annette

2010-01-02 @ 18:36:40
URL: http://anesas-bildblogg.blogspot.com/
Postat av: Häxmamman i Jämtland

Hej bloggvännen! gott nytt år på dig och nu är jag tillbaka i min blogg/Kram

2010-01-02 @ 19:24:04
URL: http://stickmonster.bloggagratis.se/
Postat av: Inger Maryissa

Svar:

Önskar er alla också en god fortsättning på det nya året 2010.

Kul att ni tycker det är roligt att läsa det jag berättar om från mitt liv.

Ja, det är nog så att minnen ploppar mera upp nu när man blivit lite äldre.



Jo, denna nyårshelg som jag berättar om här i mitt inlägg var verkligen ett äventyr,

och vilken tur att allt gick så bra till slut.

Men mitt i strapatserna så rådde mycket romantik också ;-)

I tåget och på färjan m.m. så hittade vi platser där vi fick vara ostörda och få kramas och kyssas.

Vi levde bara i nuet och oroade oss inte speciellt för framtiden, utan tog dagen som den kom.



Vilka minnen....och skulle inte vilja vara utan den tiden, trots allt som hände sedan.

Och ja, mitt liv har nog varit ganska äventyrligt emellanåt ;-)

Lite skillnad mot den strikta uppväxt och uppfostran jag hade inom Pingstkyrkan ;-)

70-talet och speciellt början av det var en mycket speciell tid för mig,

ett frihetens årtal.

Fast det är klart allt var inte bara glädje, utan det fanns en del misstag och tårar,

men ändå....



Jo, som flera av er också skriver, så ville nog inte tyskar och även fransmän prata Engelska på den tiden.



Och ja, kappan jag har på bilderna tyckte jag så otroligt mycket om

och hade den så länge som möjligt och lagade den när den gick sönder.

Men till slut så gick den inte att laga mer och jag kan fortfarande sakna den kappan....

konstigt eller ?



Tack mina vänner för alla kommentarer och kramar

2010-01-02 @ 21:40:33
URL: http://ingermaryissa1.blogg.se/
Postat av: rovie

Det värsta som kan hända, att inte hitta varken väska eller tåg. Tur att det ordnade sig.

Tyskland då, och Frankrike alltid vägrar ju prata engelska även om de kan. Dumt tycker jag.



Hoppas du får en fin start och fortsättning på nya året.

Tack för din kommentar

Kram

2010-01-03 @ 00:14:15
URL: http://rovie.blogg.se/
Postat av: Ragnvi

Morning o tack för grattiset! Och tack Inger för att du delar dina minnen med oss! Läste historien med andan i halsen...sån tur ni ändå hade!

Kramen!

Ragnvi

2010-01-03 @ 08:22:41
URL: http://rankans.blogg.se/
Postat av: soffie

men oj va spännande och himla tur du fick tillbaka väskan.

Tur ni kom hem tillslut.

God fortsättning!!!

2010-01-03 @ 09:39:27
URL: http://soffie69.blogg.se/
Postat av: Erik

Vilket äventyr! Ja på 70-talet var det rätt många tyskar, prcis som fransmännen, som låtsades att de inte förstod om man pratade engelska. Tror fransmännen är värre, mer nationalister och de mer eller mindre kräver franska när man vill fråga något. Men ofta räcker det med att man försöker tala franska lite trevande och sedan ursäktande undrar om de möjligen kan engelska. Då brukar nio av tio le överseende och börja prata engelska, vilket de flesta fransmän kan, men inte vill tala. Tror vidare att om du glömt väskan på tåget i nutid, så skulle den antagligen inte funnits kvar i tågvagnen. Det känns som ärligheten stod högre i kurs förr! Kanske är det bara inbillning? Antar att du tog dig över Engelska kanalen och landade i Calais eller Dieppe eller kanske Ostende i Belgien, för att sedan resa vidare med tåg. Gjorde själv dessa färjeresor över kanalen flera gånger på 70-talet (då fanns ju inte kanaltunneln ännu). Sprungit runt på stationen i Hamburg för att hitta rätt tåg har jag också gjort... Jag gillar att resa med tåg, man hinner se ganska mycket av landet man reser i (jämfört med flyg). Var du ute och tågluffade någongång, med Inter-rail biljett?

Postat av: Inger Maryissa

Svar:

Ja, det var verkligen tur att vi hittade min handväska

och att den låg kvar där den var.

Och kul att ni tycker det var roligt att läsa min lilla berättelse



Jo, det kan vara ganska besvärligt när man är ute och reser i Tyskland och Frankrike

om folk där inte vill prata Engelska.

Men kanske det nu i alla fall har ändrat sig på t.ex. tågstationer....

och på flygplatser så måste de nog göra det.



Jo Erik, vi tog oss nog över Engelska kanalen till Ostende i Belgien...

får ett svagt minne av det nu...

och sedan tågresan fortsatte mot Hamburg och sedan till Lûbeck och sedan till Sverige och Malmö.

tror att det var i den ordningen.



Men tyvärr har jag inte tågluffat någon gång med Interrail-biljett,

fast jag gärna ville det,

Men min två år yngre bror gjorde det.



Tack mina vänner för alla kommentarer och önskar er också en fin fortsättning på det nya året

kramar

2010-01-03 @ 13:47:45
URL: http://ingermaryissa1.blogg.se/
Postat av: Emma

Det är såna saker man lär sig av =) spännande att ha jobbat utomlands

2010-01-03 @ 15:26:06
URL: http://emmalajnens.blogg.se/
Postat av: Lena

Halloj vännen,

Även när man blir äldre klarar man saker man inte trott. Men det är klart när man är ung klarar man allt eftersom det finns inget som stoppar. hehe

Ha ett underbart 2010!

kramis

2010-01-03 @ 15:48:38
URL: http://aforia.blogspot.com
Postat av: Suss

Vilket härligt reseminne, trots att det var så mycket strul. Jag känner igen det där med att det inte var populärt att prata engelska i Tyskland förr. Kram!

2010-01-03 @ 16:29:30
URL: http://leontina.blogg.se/
Postat av: Kerstin

Vilken äventyrlig nyårsafton. Tur att ingen snott väskan. Folk var nog ärligare då än i dag, undrar just om en väska får ligga orörd om den är bortglömd i dag?

Kappan var snygg, jag minns att jag hade nåt liknande fast svart på 70 talet.



Önskar dig en god fortsättning på 2010

2010-01-03 @ 16:34:11
URL: http://farna.bloggplatsen.se
Postat av: mimmi

Men vilken hemsk känsla det måste ha varit när ni kom på att väskan var kvar på tåget .. jisses .. och vilken tur att ni kom in och att den var kvar .. ett stort lättnads suck kan jag förstå det blev .. ja det lät onekligen som en väldig äventyrlig resa får jag säga ..men tur att allt slutade gott :)

kram

2010-01-03 @ 20:03:44
URL: http://mimmisfotosida.nu/
Postat av: maria

Vilken resa ! Vilken tur att väskan var kvar...Minnen för livet helt klart..



Må så gott !

Kram

2010-01-03 @ 20:47:52
URL: http://www.forsnetblogg.se/Maria
Postat av: Inger Maryissa

Svar:

Jo, man klarar nog en del när man är äldre också, fast jag tror ändå man klarar mera när man är ung.

Och då var man mera orädd av sig,

man liksom vågade mera och tog chanser och risker på ett annat sätt.

Just det att leva för dagen var så underbart härligt.



Ja, det var verkligen en äventyrligt nyårshelg,

och inte märkte vi av något nyårsfirande någonstans...

Konstigt....

eller kanske det inte firades så mycket ute på denna tid.

Ja, verkligen minnen för livet.



Tack mina vänner för alla kommentarer

Kramar

2010-01-03 @ 21:38:19
URL: http://ingermaryissa1.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Visas ej för andra)

Din bloggs adress eller din hemsida:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0