Diffusa ögonblicks-minnen
Och jag försöker hålla det kvar för att se vad det är för minne...men de bara försvinner snabbt igen.
Oftast finns det en stor sorgsenhets / vemods-känsla som kommer med dessa ögonblicks-"minnen"
Det kan också t.ex. vara en doft som jag känner igen, men jag kan inte fånga något minne av det...utan det också försvinner blixtsnabbt.
Jag skulle vilja hålla kvar dessa ögonblicks-biler osv. för att utforska vad det är, men det verkar omöjligt.
Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg, att det händer också ibland innan jag ska sova
att ett minne kommer av att jag är i en lägenhet och leker med en annan flicka i köket i en annan lägenhet,
och helt plötsligt kommer mamma och hämtar mig och det blir bråk med min mamma och den andra flickans mamma.
Jag ser framför mig hur köket ser ut, hallen och ytterdörren och vart vardagsrummet finns, och kommer ihåg trapporna vi gick ned i från denna lägenhet.
Men kommer inte ihåg vad som hände ..bara att det kändes jätte-jobbigt...
Eller ett minne kommer att jag sitter i ett vardagsrum när jag är liten och jag håller på med olika pussel helt ensam,
men mamma och pappa finns i köket bredvid...tror att det är de i alla fall...
Men det är inte i lägenheten där jag växte upp....och jag undrar var det är någonstans...
Även där känner jag en vemods- och sorgsenhetskänsla...
Vet inte varför dessa minnen kommer ...mysko...
Tydligen har man en massa i sitt undermedvetna som poppar upp på dessa sätt.
Har ni upplevt eller upplever ni också sådana saker ?
Hej vännen
Det där att vissa minnen helt dyker upp har börjat göra sig till känna på den senaste tiden, vet inte varför?
Jag liksom ser allt det som jag har varit med om som barn, och har upplevt,
nästan så jag börjar gråta då.
Det är lite jobbigt det där, när alla minnen helt plötsligt dyker upp igen.
Nästan så jag går bakåt i min barndom på ngt sätt.
Jag är så nu att jag försöker bena ut vad som hände när jag var barn och vad jag har varit med om.
Kanske borde skriva en bok om det för att reda upp alltihop*
Funderar
Kram på dig vännen.
/Gunilla
Alla minnen kommer i kapp till slut. Om du inte anstränger dig för att minnas, bara låta det vara ( inte detsamma som att förtränga) så kommer du med största sannolikhet att minnas mycket mer. Så har jag fått det förklarat för mig. Allt vi får instoppat lagras och finns kvar för alltid. Det är också därför man kan må dåligt av minnen som man "inte" minns, från barndomen tex
Känner igen det Du berättar! Särskilt dofter, dofter av en del växter får mig att tänka på mormor, hon har varit död över 50 år, hon hade en helt makalös trädgård med massor av olika växter!
Jag tror att barndomsminnen kommer åter med åldern, min far (97 år) skrev en bok om sin barndom!
Det blev en fantastisk dokumentation om en tid långt tillbaka!
Tack för att Du delar Dina tankar med oss!
Kram*
Känner av samma som du då och då.. vet inte, men det kanske blir så med åren att allt det där gamla som man upplevt poppar upp på de mest konstiga tider.
Det hade ju varit finemang om det bara var de lyckliga och roliga ögonblicken, men det där är blandat bandat.
jag försöker leva i nuet.. men tittar över axlen kommer man inte ifrån.
Ha de fredagsmys Inger.. vi hörs ibland i alla mina caféer.. Idag VårTecken .. I afton dans..
http://kafferasten.blogg.se
Kramas lite
Det där med lukter kan jag oxå känna igen..
Men vad jobbigt med de andra tankarna..Det är typiskt att tankarna ska dyka upp på kvällen, när man ska sova..
Du kanske skulle gå i någon form att terapi, för att försöka komma fram till vad det är..Egentligen så kanske det inte är så allvarligt, utan bara att din mamma inte ville att du skulle leka med den där flickan, med tanke på att ni var med i pingstkyrkan..och flickan familj kanske levde lite mera yvigt..
ja det var bara en tanke...Förstår om du blir nyfiken på dina tankar som spökar med jämna mellanrum..
Ha det så bra...kramen till dig min Majeldsvän....
Ja ibland undrar man hur hjärnan arbetar. För minnen kan komma så där hos mig med.
Man försöker fånga de och hålla dem kvar, men de glider så fort förbi.
nu får du ha en skön fredag. Här blir det nog snart en tur till sjukhuset med maken.
Kramen Synnöve.
Svar:
Ja, det är konstigt det där med minnen och ögonblicks-minnen,
och ja, som några av er skrivit, de verkar komma mera när man blivit lite äldre.
Och ja Eva, det är nog så att minnen kommer i kapp till slut, och de försvinner aldrig,
utan finns lagrade i vår hjärna och olika saker kan "trigga" dem
Tänk om man kunde göra med hjärnan som med datorn...
att göra en sökning i alla filer och bilder i datorn eller som i Google :-)
och hitta de minnen man vill veta mera om och vad som egentligen hände.
Och ja Inger, det vore nog inte så dumt att få gå i terapi för att försöka komma fram till vad vissa minnen betyder och vad som verkligen hänt i vissa situationer.
För själv tror jag att det är lättare att lägga saker bakom sig om man fått bearbeta vissa saker och titta på sina minnen och sedan lägga dem till ro.
Vår hjärna är verkligen intressant, och så mycket som finns lagras där....
Våran hjärnas "hårddisk" är nog bra mycket större än vad datorer har,
eftersom minnen lagras från det man är född, och för varje minut sedan i hela vårt liv.
Tack mina vänner för alla kommentarer,
och det är så otroligt roligt och intressant att utbyta olika tankar och funderingar med varandra.
Önskar er alla en fin Fredag
Kramar
För mig poppar det upp minnen när jag hör en speciell melodi eller ser en gammal film t.ex.
Trevlig helg!
Kram
Ha en bra helg!
Så klart! Tror att vi alla kan få liknande minnesbilder. Just dofter/lukter har en stark förmåga att skicka iväg mig till något gammalt minne eller en plats jag ej besökt på många år. För det mesta kan jag få fram minnet och dagdrömma mig bort om så bara några sekunder. Ledsamt att du har så många minnen som får dig att känna sorg och vemod. Tror vi alla har det också, men för egen räkning är de tursamt väldigt få. Mest är det positiva minnen som "poppar upp". Vi bär alla på vår egen historia, men jag försöker undvika det deppiga. Det räcker så bra med när de skedde, vill inte väcka liv i dem igen om jag kan undvika. Det positiva minns jag gärna!
Hoppas du får en skön och positiv helg Inger Maryissa! Solen kanske fortsätter ge oss värme i helgen, det vore trevligt eller hur?
Det låter som något du har förträngt, kanske för att det var väldigt obehagligt eller ledsamt. Om du vill tror jag säkert du kan få fram det genom hypnos. Glad Påsk, jag försvinner nu i nästan en vecka. Kram
Ja det kan komma upp konstiga minnen ibland som man kan sitta och funderar över .. varför de kom och om det är sånt som har hänt ..det är många tanker som kan fara runt i huvudet då .
Hoppas du får en riktig mysig fredags kväll
kram :)
usch en del minnen vill man inte få fram,vissa låtar och en del dofter kan få mig att minnas saker
Hoppas du får en underbar fredag,
Kommer inom som hastigast.. nu funkar den.. finns en till under den.. funkar.
Kram
Åh vännen, jag känner igen allt det som du skriver...det är så frustrerande att det bara försvinner...bilder, dofter...ja, allt!
Sådana minnen tror jag att många har.Ibland när jag känner en särskild doft kan jag fyllas av glädje men jag vet inte varför.Minns också när jag fick se en blus som var vinröd med vita prickar att jag bara ville ta den och hålla den tätt intill mig.Då visste jag inte vad det var,men när jag berättade det för min bästa väninna så sa hon att hennes mamma hade en sån klänning när vi var små.Hennes mamma tyckte jag jättemycket om. Ha en fin helg kram Thalina
Svar:
Tack för alla kommentarer....det är så intressant det ni också delar med er av om detta och av tankar .
det är så mysigt att kunna skriva om olika saker här i min lilla blogg.
Ja visst är det konstigt hur av olika anledningar minnen kommer upp och många gånger diffusa ögonblicksminnen.
Och ja Suss, säkert en del sådana ögonblicksminnen som är svåra att fånga
också kan vara saker som jag förträngt...
det tror jag absolut, eftersom min barndom innehöll en del svåra saker.
Varför jag känner ett behov av att minnas mera är för att min barndom känns som ett enda stort frågetecken...
vet inte hur jag ska förklara...
Det jag känner mest när jag tänker på den är en stor sorgsenhet och vemod.
Och sedan det att mina tre yngre syskon gick bort i unga åldrar, bidrar nog också till det.
Känns som ett stor tomrum när jag blickar bakåt....
fattar liksom inte vad som hänt...och hur allt kunde gå så galet.
Åter igen tack för alla kommentarer och stora kramar
Idag hörde jag en parfymör vid namn Pierre Wolf prata om minnen av olika dofter. Han hade ett extremt doftminne och kunde minnas exakt hur det luktade i hans mormors trappuppgång exempelvis. Han försökte ibland återskapa olika dofter och kunde lyckas med det länge efteråt. Låter extremt för mig men säkert är det så att man har olika typer av minnen.
Tack detsamma. Ha en fin helg du med.
Jag håller med dej , paren var lika duktiga, fast jag höll mest på Claudia. Hon har ett sånt sprudlande glädjesmittande sätt.
känner igen mej i det där du skrev. Dofter kan ofta ge minnen..
Så tråkigt att du känner sån vemod. Hoppas ditt liv nu är mycket bättre än din barndom. Försök minns det goda du upplevt!
Kram
God Morgon! kikar in för att önska dig en trevlig Lördag!
Svar:
Ganska otroligt det du Inga M, berättar om parfymören som kan minnas en massa dofter och även återskapa dem.
Och ja Eva, dofter kan ge olika minnen, och ja, jag försöker att minnas bra saker jag upplevt.
Minnena tränger på ibland..och kan inte undvikas...
men jag försöker så gott jag kan att leva i nuet och inte tänka alltför mycket på negativa minnen.
Tack mina vänner för alla kommentarer och Kramar
ja jag känner också så väl detta som du beskriver..och ofta kommer det tillsammans med en stor dos av vemod också...det är som du säger att minnenna tränger på ibland oavsett om man vill eller inte...
Jo men visst Inger kom den med din kommentar.. det blir så ibland, men den kommer alltid med.. ibland så fastnar en del i spam och jag får manuellt lösa det inne på bloggen.
Men lilla du visst hinner du med musiken.. du har väl alltid någon liten stund på en hel vecka.. om inte annat nätterna då du inte kan sova:)
jag vet ju du gillar de där gamla godingarna.. minnen dyker upp.. Visst är Nancy Sinatra och Lee H
originalet bra, men tyvärr gick det inte att få in den.. bara en vit ruta.. så är det ibland, tyvärr.
Klart jag inte ska va påstridig, du gör självklart som du vill med musiken.
Kram på dig från ett ösregnigt Skåne.. regndroppar på nyputsade fönster för dagen.. så typiskt:(
Sv: ja, som med det mesta så är det ju lätt bara man kan det :)
Ja, vi har verkligen fått snö så det räcker ändå har en hel del försvunnit nu.
Tack! Han e underbar fast han äter massor....
Morning Inger! Hoppas du fick sova till ljuvliga drömmar inatt!
Minnen...vill inte vara utan dom...men ibland är dom jobbiga...och ibland bra! När jag åker till mitt barndomshem och går ner till den ån...då kommer alla dofter o minnen med rekordfart!
Kramen!
Ragnvi
Svar:
Jo, det är många gånger så att minnen tränger på ibland oavsett om man vill det eller inte.
Och skönast är det naturligtvis när det är trevliga minnen.
Åter igen tack mina vänner för alla kommentarer och hoppas ni haft en fin helg och önskar en fin vecka som kommer.
Kramar
