om Panikångest
Igår var jag tvungen att göra ett ärende på en plats jag bott på för flera år sedan
Där hände många tråkigheter...bl.a.hot och viss misshandel av min f.d.man och som fick många tråkiga följder.....
Och jag brakade ihop psykiskt då det var mycket annat som hände också då.
Det var en otroligt jobbig tid och minnena kom när jag var där
Sedan åkte jag till det butikscentrum som jag brukar åka till, men efter att gjort några ärenden där så fick jag en ångestattack.
Och jag var tvungen att åka hem så fort jag kunde.
Det gick bra och det var så skönt att komma hem och efter att ha sovit ett par timmar och ätit lite mat så mådde jag bättre.
Det var länge sedan jag fick en sådan stark ångestattack ute.
Sist var på min mammas begravning...
och när vi satt där på första bänk framför mammas kista, så helt plötsligt började panik-ångesten bubbla upp inom mig,
och jag fick använda alla mina inre krafter för att inte börja skrika rakt ut..
Usch...det var så hemskt...
Men jag lyckades stoppa ångesten som tur var...och i slutet av begravnings-stunden så lyckades jag läsa min dikt: Till mamma
som ni kan läsa här.
Och det är jag glad över...för det kändes så fint och rätt att göra det och gjorde att det kändes lättare efteråt.
Men det är jobbigt att få större ångest attacker ute, och som tur är så är det inte ofta.
När jag är hemma så kan jag hantera det på ett annat sätt och det känns tryggare.
Och så blev det en liten bild från ett höstfoto som min mail-vän i USA skickat till mig,
och jag satt och lekte med bilden i Paint Shop Pro...och det är ju så avkopplande och roligt att göra
Ha det så gott mina bloggvänner och besökare
Ångest träffar vi alla på under livets gång, men
att drabbas av panikångest kan vara väldigt handikappande. Du verkar ha lärt dig att hantera det bra. Förstår så väl att det är jobbigt att drabbas av sådana attacker. Var rädd om dig!
Vilken otroligt fin dikt du har skrivit till din mamma. Hur många år som än försvinner så försvinner aldrig saknaden. Kram
Klart att det är jobbigt med sådana minnen. Bra att du åkte hem o vilade.
Svar: Om det blir saft eller likör av slånbären är ej bestämt ännu.
Vad bra att du kunde ta dig hem och få komma till ro. jättefin dikt som du skrivit till din mamma saknaden får vi ha kvar, ibland känns den mer.
Så fin höst bild du gjort. Ha de bra.
På ett sätt ändå tur att Du vet varför Du fick en panikångestattack. Då kunde Du bara gå därifrån och slippa känslan efter en stund. Det måste vara hemskt att tvingas ha kvar en sån känsla och inte ha något sätt att bli av med den. Panikångest har jag aldrig känt men jag förstår på Din beskrivning att det är rejält otäckt.
Morning! Dikten...såå fin! Beundrar dig att du klarade av det!
Panikångest..jo ibland drabbas även jag...även av annan ångest, värst är det på nätterna...
Kramen!
Ragnvi
ush:(vad jobbigt. men vet hur d känns haft panikångest i 13 år nu.....ej kul alls.kämpar varje dag att våga gå ut.
ja ovanligt me norrsken även här,spec nu!tydligen varit massor runt hela världen dessa dagar??australien å sådanna länder.
många kramar!!!
Jag har själv haft några ångestattacker efter min utbrändhet och har fått gå på båd KBT och hos psykolog så jag förstår hur du kände det. Vilka tråkigheter du varit med om. Förstår att minnena kom tillbaka när du besökte detta område. Det var ändå starkt av dig att åka dit och utmana detta.
Vilken fantastisk dikt du skrivit till din mamma. Jag blev då tårögd. Jag har inte fått nån attack ute tack och lov men känt att det varit på väg när jag befunnit mig på ett stort köpcentrum men det klingade av som tur var när jag kom ut därifrån
Jättefint höstfoto.
Ha en fin onsdag
kramar
Finns dikter och det finns dikter. Denna dikt va väldigt fin skriven tycker jag och stark är du som ändå tar dig dit .
Stora kramen .
Vilken vacker dikt till din mamma. Så bra och stark du är som kan hantera din panikångest, inte lätt och att du kunde ta dig samman för att läsa dikten till din mamma. Jag har personer i min närhet som ibland drabbas av panikångest och det inte lätt att handskas med när järngreppet väl sitter där.
Tack för grattiset på min dag!
Kram
Det där låter jobbigt. Inte roligt att du varit med om sådana tråkigheter heller.
Men skönt att det blev bättre när du kom hem.
Tack, jag har fått ditt mail. Tack för det. Jag hade redan varit och tittat på den sidan då du hade länk dit. Just nu är det inte aktuellt, jag spar Bing-bilder som bakgrunder och så har jag några egna. Men du ska ha ett jättestort tack som vill göra detta.
Jag hör av mig om det blir ändring, just nu är jag bara inne i sovperioden. Ska be att få remiss om det.
Detjag skrev tidigare att jag hamnade på den sidan med akvariet bl a, det var mitt fel för jag tittade runt och stannade till där, så det var inte något fel på din länk som gjorde det.
Ha det så gott
STOR Kram
Vilken tur att du snabbt kunde åka hemåt igen, förstår att det måste kännas hemskt när det blir så. Olika hemska händelser brukar har en tendens att bli som en ständig följeslagare under livet, av just panikångest.
Själv lider jag av klaustrofobi och kan bli helt galen om jag blir instängd i en hiss osv. En av mina söner kör ofta med en Van. Då vill det äldsta barnbarnet att han och jag ska sitta längst bak. Hmmm, får uppbåda hela mitt jag att klara av det. Det går bra om ingen sitter på sätet framför, och helst att ryggstödet är nedfällt, för då vet jag att jag bara kan kliva rakt över och ut genom bildörren om jag får panik där bak. Annars kan jag bli så utflippad att jag bara skriker och sliter upp dörren i farten för jag ska bara ut och har ingen normal tanke upptill när det blir som värst.
Det slutade med att barnbarnet fick sitta där utan sin Farmor och blev ganska ledsen, men jag fick hitta på något så han förstod ändå varför jag inte kunde sitta där.
Jag blev sådan när jag fick mitt första astmaanfall,och höll på att dö. När luften mer eller mindre tar slut så blir effekten sådan att man får panik vid trånga utrymmen.
Fin höstbild du fått av din mailvän.
Kram och har det så bra.
Det måste kännas skönt att komma hem till tryggheten efter en sådan pärs. Nu vet du orsaken till varför du fick panikångesten och därmed kanske lättare för dig att komma över den. Finns det ingen medicin som du kan ta vid ett sådant tillfälle. Att du kan skriva av dig i bloggen kanske kan få dig att känna dig bättre till mods.
Tack för du delar med dig och sköt om dig väl.
Så fin dikt till din Mamma.
Att sitta och leka i PSP är mumma för själen.
Kram Sylvia
Den som aldrig provat att ha ångest kan inte sätta sig in i hur det känns ! Jag själv är nog rätt förskonad men min mamma har drabbats hårt de senaste åren och medicinerar numera för att hålla sina attacker borta. Men innan medicineringen var det verkligen jobbigt, främst för henne men också för min del eftersom det blev jag hon kontaktade när det blev som värst.....och det var i princip dagligen under månader ! Den tiden vill jag inte uppleva igen ! Kram
Svar:
Jo, panikångest är jobbigt och ja, det kan bli ganska handikappande
bl.a. på det viset att det kan vara jobbigt att åka till okända platser,
speciellt om det inte är t.ex. nära till Tunnelbanan så jag snabbt kan ta mig hem
Och ja, jag har en medicin att ta till om jag behöver det
fast denna gång hade jag inte tagit den...det var nog lite dumt...
Och ja, ibland är det också platser och minnen som kan trigga ångestattacker,
som nog hände mig sist
jag är bra på att kontrollera mig....men ibland kan det bli lite för mycket...
Så glad ni tycker om min dikt till min mamma.
Den skrev jag dagen efter mamma gick bort,
och ja, jag är så glad att jag trots allt orkade läsa den på min mammas begravning
det kändes som balsam för själen att göra det, och det kändes så rätt....
Kommer fortfarande tydligt ihåg hur det kändes att läsa dikten.
Jag stod framme vänd mot min mammas kista och det var bara min röst som hördes,
och hur orden jag läste uppfyllde kapellet...
vet inte hur jag ska förklara...
men på något sätt så blev det ett fint avslut eftersom när jag var barn så var mamma så stolt över mig när jag sjöng osv. i kyrkan vi tillhörde
Så det kändes befriande att få ge detta till mamma på begravningen,
och jag tror och hoppas hon hörde när jag läste dikten
och jag kände en närhet till henne...
Jag glömmer aldrig den stunden....och är glad för den
Tack mina så goa vänner för alla kommentarer, och jag uppskattar så mycket att kunna dela olika saker med er
Jätte-stora Kramar till er alla
usch vad jobbigt för dej men vad bra att du kom ur det själv idag och tog dej hem och mådde bättre efter lite sömn och mat,massor av kramar till dej
Stor kram till dig...det var starkt gjort att ta dig hemåt!
SVar:Nu har jag varit inne och sjusterat, Ha en bra dag.
Svar:
Jo, jag är glad över att jag hade tunnelbanan i närheten när detta hände
så jag kunde ta mig hem relativt snabbt
Stora kramar tillbaks
Hej Inger Maryissa!
Vacker höstbild och fina dikter.Jag blir allt deprimerad under hösten.Med tanke på den kommande kylan,uschia mig!Idag var det 23 grader varmt så jag var ute på min lilla oas.Grunnar om jag ska plantera några snödroppar och prins Daniels tulpan.Ska ju få renoverat nästa år,men de hinner allt blomma innan gubbarna börjar med renoveringen.Ha en god helg,det ska bli vackert väder.På Victorian farm firades det jul!Kramen,Inger
Vilken otroligt vacker dikt du hade skrivit till din mamma.
Grattis till INGER!
idag har vi namnsdag!
Saknar dig denna månad i min blogg!Kram,Ingeri Örebro
