Dikt - Krossade drömmar
Denna dikt skrev jag år 1986, och när jag skrev den så tänkte jag på unga kvinnor i världen och i olika kulturer som gifts bort som mycket unga,
och även på andra kvinnor som fått sina drömmar krossade.
Många gånger fortfarande unga kvinnor blir bortgifta mot sin vilja, eller / och utan att veta vad det egentligen innebär, även som mycket unga, nästan barn och vet inte vad som väntar dem.
Säkert också kvinnan har förväntningar som blir till besvikelse.
Även här i Sverige för länge sedan så bestämde fadern vem kvinnan skulle gifta sig med.
Som tur är har det förändrats och vi kan själva bestämma vem vi vill leva med och gifta oss med.
Få uppleva ömsesidig kärlek och respekt och lära känna varandra först.
Men det finns många kvinnor som inte har det så, och inte kan välja själva, eller som trodde att allt skulle bli så bra när de blev gifta,
men det blev helt annorlunda och som blivit fast i destruktiva förhållanden.
Ungefär så gick mina tankar när jag skrev denna dikt.
Och som vanligt blev det en liten bild också som jag gjort.
Dikt - Mona Lisa
Detta är ännu en liten dikt jag skrev år 1987.
När jag ser tillbaka så skrev jag ganska många dikter under de åren.
Och när jag skrev denna dikt satt jag och filosoferade om tavlan Mona-Lisa, och hennes hemlighetsfulla leende.
Samtidigt så var det funderingar över män jag träffat eller någon jag träffade.
Jag kommer inte ihåg exakt hur det var just då.
Men jag satt och funderade över hur en del män hade så bråttom och besvikelsen över att det ibland inte fanns ett genuint intresse att lära känna mig som person,
utan mannen var ofta bara ute efter en sak ;-)
Och att jag längtade efter att uppleva verkig ömsesidig förälskelse och kärlek, och att kunna dela saker tillsammans.
Inte bara en ytlig förbindelse.
Ungefär så gick mina tankar när jag skrev dikten.
Dikt - besvikelsernas Krig
Denna lilla dikt skrev jag år 1987, då jag satt och funderade över relationer mellan människor.
När människor känner sig besvikna och sårade, det händer tyvärr att man reagerar utåt mot varandra, skyller på varandra, och sårar varandra tillbaka.
Och det kan ibland vara så lätt att hitta syndabockar för att få utlopp för sin besvikelse och smärta.
Speciellt när det sker svåra saker i livet som är svåra att hantera.
Hoppas ni tycker om min lilla dikt med bild jag gjort från ett par fria foton på nätet som jag mixade ihop.
Dikt - hjärtats form
Fotot är från http://www.sxc.hu/browse.phtml?f=profile&l=dozibee
Denna lilla dikt skrev jag 1987 då jag satt och funderade över livet, saker som hänt, förändringar som skett i mitt liv.
Jag tycker även nu att det stämmer mycket bra det jag skrivit,
att det som händer i livet formar en, och mycket blir inte detsamma.
Men så är ju livet, att allt som händer påverkar en och att man också lär sig mycket.
Hoppas ni tycker om mina små dikter.
Flera dikter har jag på min hemsida, men jag kommer också här i min blogg lägga in nya som jag ännu inte har visat förut.
Dikt - Småting
Denna lilla dikt är ännu en som jag skrev som tonåring
och som jag jag skrev under en av somrarna vår familj tillbringade i Ångermanland på 60-talet när jag växte upp.
Jag älskade denna plats och det var så underbart vackert där med havsviken nedanför torpet vi bodde i,
och ovanför och runtomkring fanns skog och berg,
och däremellan underbara ängar med olika vilda blommor.
Många gånger satt jag på någon sten någonstans eller vi stranden och filosoferade om livet och njöt av det vackra jag såg, och skrev dikter och bland annat denna lilla dikt.
Önskar er alla en fin dag.
Dikt - Daggdroppen
Här är en liten dikt jag skrev när jag var yngre och som jag nu gjorde en liten bild till.
Tänkte jag skulle ha en liten avdelning här på min blogg med mina dikter också, och även skriva lite om bakgrunden till att jag skrev dem, vad jag tänkte på, och händelser bakom mina dikter.
Det känns så mysigt att kunna dela med mig till er av både mina dikter och bilder.
Denna dikt skrev jag uppe i Norrland på den plats i Ångermanland vår familj brukade vara när jag växte upp.
Och jag kommer ihåg att jag satt på en sten ute tidigt en morgon när solen gått upp och marken var fylld av dagg.
Det var en så otroligt fin känsla, och jag satt och funderade omkring det hela och om livet.
Jag tror jag var i de övre tonåren då.
Bilden är gjort från eget foto, plus ett par tuber jag har gjort från andra foton, och sedan mixtrade jag och lade på lite effekter.
