Dikt - besvikelsernas Krig
Denna lilla dikt skrev jag år 1987, då jag satt och funderade över relationer mellan människor.
När människor känner sig besvikna och sårade, det händer tyvärr att man reagerar utåt mot varandra, skyller på varandra, och sårar varandra tillbaka.
Och det kan ibland vara så lätt att hitta syndabockar för att få utlopp för sin besvikelse och smärta.
Speciellt när det sker svåra saker i livet som är svåra att hantera.
Hoppas ni tycker om min lilla dikt med bild jag gjort från ett par fria foton på nätet som jag mixade ihop.
En sån fin dikt !!! Och jättefina passande bilder....
Ja det är som du säger ofta svårt för människor i pressade lägen att inte ta ut sin förtvivlan på någon annan istället....
Det är nog en ganska mänsklig reaktion, fast naturligtvis är det fel.
Men det kan ju vara bra att tänka på detta om någon reagerar på ett konstigt sätt så man har lite extra förståelse för vad man kan göra i ett jobbigt läge..
Kram
Margaretha
Vilken vacker bild Du gjort till den härliga diken.
Jo det är nog så att vi innerst inne inte är ärliga mot varken sig själv eller mot andra. När man är sårad och besviken är det väldigt lätt att skylla på den andra.
Fick lära av min farfar som jag älskade av allt på dena jord, "Det är aldrig ens fel att två träter".
Ha en fin eftermiddag nu ska jag iväg på barnkalas.
Kram...
Du är bra på att beskriva utryck för känslor både i glädje och sorg och nu i besvikelse.
Bilden talar för sig själv.
Men någon har sagt att det är gudomligt att förlåta och gå vidare som du också har gjort.
Varje människa har någon gång i livet stött på motgångar av olika slag, några är skörare och känsligare än andra, sådana du och jag och båda har rest sig och gått vidare,
Varmaste kramar!
Du skriver så gripande och tänkvärt...
Bilden du skapat är så vacker.
Kram
Vilken fin dikt du skrivit! Visst är det svårt med livets besvikelser, och svårt att lära sig att lära sig att gå vidare. Utan bitterhet, ilska och hat. Hoppas på god sömn, sänder dig en stor varm kram!
Det var en fin dikt...och du har så rätt ...i stridens hetta kan det fällas många sårande ord som inte går att ta tillbaka!!kramiz:)
Svar:
Så glad att ni tycker om min lilla dikt och bild, och det känns så fint att här i min blogg också kunna dela med mig av dem.
Och ja, som flera skriver att kunna förlåta är viktigt.
Kanske det då också skulle bli " färre vassa stenar i besvikelsernas krig" då.
Men livet är inte så lätt många gånger,
och många gånger saker tar sin tid, och kan vara en process.
Och att så småningom kunna resa sig från motgångar eller svåra saker som hänt, och gå vidare och att kunna gå vidare utan bitterhet, vilket inte alltid är så lätt heller.
Men det är en befrielse om man kan göra dessa saker.
Tack för alla så fina kommentarer
och det känns så fint att vi kan dela med oss till varandra om olika tankar och funderingar.
Stora kramar
Ja, det är ju så sant. När människor blir ledsna och sårade så kan de agera dumt, utan att tänka sig för. Ibland med väldig aggressivitet. När jag blir upprörd brukar jag försöka lugna ner mig lite, innan jag "hoppar på" en annan människa. Just eftersom jag vet att det är lätt hänt att man kanske säger dumma saker, saker man inte menar och som man sedan ångrar. Fin dikt och fin bild.
Kram,
Eva
Hej!
Läst Ditt förra inlägg nu också, hoppas verkligen att Du fått sova natten till idag, ja lågtryck och jag går definitivt inte ihop, mår hemskt dåligt både fysiskt och psykiskt, påminner egentligen om PMS (som jag slipper numer;).
Underbar dikt ich bild, och visst är det som Du skriver, många ord har fällts när vi blir sårade, ibland kanske man ångrar ord, så det gäller att i alla fall vara lite medveten om vad man säger och vara beredd att ta konsekvenserna efteråt.
Kramar //annette
Jätetfint..och åter igen så rätt!!
Fin bild du fixat o trixat.
Jo grannarna blev sååå glada....vilket jag förstår!
Relationer mellan människor, ja! Man kan bli besviken och sårad på många sätt. Jag hade en gång för ca 25 år sedan en vän som började bli underlig. Vi hade haft otroligt roligt tillsammans och delade på vått och torrt som man säger så jag såg och fattade inte när vår vänskap började förändras förrän det var verkligen uppenbart.
Hon kunde säga att jag kommer in till dig och fikar om en stund men kom aldrig. När jag såg henne på gården genom mitt fönster och om jag då knackade på rutan och skulle vinka till henne, vände hon sig bort och låtsades inte höra. Detta var bara ett par exempel. Mitt dumma jag förstod inte.
Men så en dag sa min Gubbe att han hade hört att min vän tyckte att jag trängde mig på, var för efterhängsen, så hon orkade inte med mig. Jag blev chockad och skamsen för att jag inte hade förstått någonting. TÄNK om mina andra vänner tycker likadant! Vad pinsamt! Jag förebrådde mig så. Det gjorde såå jätteont. Jag skämdes att jag var sån´ och mindes allt kul vi haft som egentligen inte var kul för min vän. Tänk om det var lika för de andra vännerna!
Efter den dagen har jag aldrig tagit initiativ till vänskap med människor jag mött. Jag håller mig på min kant. Det är därför det är så roligt med nätet. Jag kan skriva om vad jag vill och blir jätteglad när någon kommenterar det därför att någon vill göra det och inte för att jag tränger mig på.
Tack för din fina dikt och bild som säger allt.
Bamsekram
Å så vacker dikt med passande bilder.
du har många djupa tankar som är trevligt att du vill dela med dej.de säger så himla mycket...
Hoppas du får en godnatt !!!
jättefin dikt.ett ord som alla måste lära sig att säga ibland är förlåt.
ha de bra
cattha
Det är en vacker komposition.
Passade så gott ihop.
Dina bilder är alltid vackra.
Kram vännen.
Synne.
Jättefin dikt som alla dina andra dikter, det finns en poet i dig :) kram
Du har ett poetiskt drag. Jättevacker dikt! Men hoppas att allt du skrivit om är något som har lämnats i det förgångna!
Vad fint du illustrerart dikten också!
Förstår att du tänker på din mamma när du ser bilderna från hemtrakterna i Ångermanland
.
Ha en härlig dag!!!
Dikten är jättevacker.
Jo, tyvärr så är det en försvarsmekanism att lägga skulden på andra i stället för att se sitt eget ansvar i varför det blev som det blev. En mognadssak för de flesta människor, medan andra aldrig verkar växa från det. "Offerrollen" har jag svårt att respektera hos vuxna människor.
Mycket vacker dikt du diktat så fint. Du satt oxså som jag redan på 80-talet och knåpade ord på en papperslapp:-)
Nu till något helt annat.. vad gillar du djur och människor som förnedras genom olika fototrix de kletat på?? Om du inte förstår.. kolla min Kafferast;-)
Ha de fint.. nu ska jag snart sticka med hjälpredekläderna på till moster och städa.. typiskt för idag är det lite bättre väder igen.. men har man lovat så..
Kramar och tack Inger för du alltid varje dag springer in till mina alla bloggar.. en sann blogganda:-) jag har inte haft den tiden nu att gästa så många.. du vet det är lite rörigt med min sons flytt och annat nu.. Men kul är det att få frukostgäst nästan var morgon:-)
Ja som vanligt Inger så blir jag helt betagen i både dina dikter och dina fina bilder du gör.. Vilken gåva du har fått. Jag blir grön av avund. Men jag är bara glad för din skull..
Ha en underbart härlig dag, trots regn och rusk.
Fin bild på tidigare inlägg oxå..
Stor kram
Svar:
Som alltid det är så spännande att sätta på datorn och läsa alla fina kommentarer jag fått.
Och jag blir så glad att ni tycker om min lilla dikt och bild jag har gjort.
Det känns så fint att här kunna dela med mig av olika tankar och funderingar, och få svar.
Jo, tyvärr när människor blir ledsna och sårade, så är det lätt att reagera utåt och säga saker utan att tänka sig för, och som man egentligen inte menade och sedan ångrar.
Så tråkigt det som hände som du Bettan berättar om.
Men trist att du sedan kände att du efter det inte tar initiativ till vänskap med människor du träffar.
För det kan ju vara så att den personen som du berättar om av någon orsak mådde dåligt och därför började förändras.
Tack för alla kommentarer. Jag blir som alltid så glad över dem.
Ha det så gott och önskar er alla en fin fortsatt dag.
Kramar tillbaks
Jo, jag trädde också smultron på strån när jag var mindre. Nu får dottern göra det istället :-) Minns också att man fick smultron blandat med vispgrädde i en glasstrut - gud så gott det var! I sommar har det tyvärr varit lite ont om smultron, antagligen för torrt.
Kram,
Eva
jättefin dikt och en bild som passar utmärkt till dina ord...
Det är lättare att vara elak och sårande mot andra än att inse att man kanske själv inte är felfri...jag vet inte...
Varför det ångade från älven berodde nog på att vattnet var varmare än temperaturen i luften, det är min teori, för det var endast 5 grader varmt ute just då... L
VIlken vacker dikt! Ja mänskliga relationer verkar vara någonting av det svåraste vi har att handskas med. Misslyckade relationer kan dessutom leda till både krig och elände så det gäller nog att tänka på vad man gör och hur man hanterar varandra. Jag ser det som en evighetsinlärning..när det gäller relationer blir man aldrig fullärd.
gonatt önskar jag dej!!
Vad kul att du gillar rock från 50-60 talet...
den musiken står sig än och många många år till....
kramiz;)
Javisst det är ju så, man får ju även respons på det man skriver och andras synssätt. På så sätt ser man saker och ting ur olika perspektiv. Gillar med att ha en öppen blogg =) kram
Svar:
Jag är så glad att ni gillar min dikt och bilden jag gjort till den.
Det är så roligt att också sitta och pyssla med det.
Och ja, Marie mänskliga relationer är många gånger inte det lättaste att handskas med.
Och att misslyckade relationer dessutom kan leda till krig och annat elände, vilket vi tyvärr också ser mycket av ute i världen.
Tack för alla kommentarer, jag blir som alltid så glad,
och jag önskar önskar er alla en fin dag och helg.
Kram
PS. Intressant det du Mia berättade som svar på min fråga varför älven ångade så mycket.
och oj, bara 5 grader ute då...
Vet du Inger ! du har en gåva och en förmåga att rör avid många strängar....jag har inte tillräckligt med bra ord för att tala om för dig hur mycket både bilden och dikten talade...
jag har ju varit borta ett par dagar nu..är tillbaka med många blandade känslor i bagaget...kram
Svar:
Tack snälla du för dina varma ord.
Kramar tillbaks
