Härliga skidfärder
Jag har varit lite tyst ett par dagar då jag känt mig lite hängig och inte haft så mycket energi.
Kanske det är någon förkylning i kroppen då jag varit lite snuvig och även lite feber.
Skönt att bloggen ändå finns kvar och framför allt att ni mina kära bloggvänner,
och tack snälla för goa och omtänksamma kommentarer.
Oj, vad jag längtar efter riktig vinter och snö.
Som jag skrev i ett föregående inlägg så har jag aldrig förut längtat så mycket efter det som nu.
Och jag tror att precis som man mår bra när det är en riktig sommar, så mår man bra om det är en riktig vinter.
Vad tror ni ?
Jag kommer ihåg när jag växte upp och även senare så var det oftast riktiga vintrar och en hel del snö.
Som flera av er nog vet så växte jag upp i Linköping.
Då på 50 och 60 talet var Linköping inte så stor stad som nu, och vi bodde i utkanten nära till naturen.
På vintrarna brukade jag och min bror ofta åka långa färder på skidor i flera timmar.
Då var skidorna gjorda helt i trä och vi vallade skidorna med stearinljus.
Vi brukade också ta med oss matsäck med smörgåsar och varm choklad och det var så otroligt mysigt.
Oj, vad underbara dess skidfärder var i den vita vackra vinternaturen, med en massa snö på marken och träd osv.
Och ibland var det ganska kallt så det blev frost kring ansiktet och i håret, men man höll man sig varm med ordentliga kläder, dubbla vantar, raggsockor och pjäxor.
Senare när jag var 18 - 20 år så gick jag på en folkhögskola som hette Kaggeholms Folkhögskola som låg på Ekerö. ( det var 1968-1970)
Däromkring fanns också en skog och mycket fin natur,
och ofta efter lektionerna så tog jag på mig skidorna och åkte en tur i skogen däromkring.
Det var så avkopplande och skönt för själen att åka omkring i den tysta vita skogen, med gnistrande snö på mark och grenar.
Jag är glad att jag fått uppleva dessa saker, och vintern kan vara så underbart vacker.
Ha det så gott mina vänner och jag önskar er alla en fin fortsatt dag.
Visst är det så att våra barndoms somrar var varma och härliga, en enda räcka av underbara solskensdagar. Och vintrarna var precis som du beskriver dem, med skidutflykter, matsäck med varm choklad, smörgås och apelsinerklyftor. Det var alltid mycket snö och solen sken då också. Visst var det så??
Kram Ingrid
jag tycker att det är roligt med snön, när det är vinter, inte den här smällkalla, utan 5 minusgrader...är lagomt.
och som barn är snön kul, det är mer aktiviteter då, med skid- och skridsko åkning.....snöbollskrig, göra snöguppar och snölycktor.....och att slänga sej i snön och göra snöänglar......
önskar bara att snöns får vara kvar....karlstad har en benägenhet med att julaftonen blir grön....
ha en trevlig dag.....krya på dej =)
Precis så är det tycker jag, en härlig vinter gör lika mycket för själen som en härlig sommar =)
Hoppas det kommer lite snö till dina trakter snart också.
Samma här som du och de andra här.. våra vintrar förr minns jag väl, likadant ungarnas.. alltid en massa kläder som hängde på tork, för det var bara att byta om och ut i det kalla härliga igen.
Pulkor åkte mina barn mycket då och jag oxså faktiskt med dom:-)
Annars var det med miniskidor eller fötterna i skridskorna som var valet.. härliga tider man minns. Likadant på isen där min farmor bodde.. härliga havet.. alltid tjock is och vi satt ofta och pilkade i ett hål på isen.
Minnena kan ingen ta ifrån oss som tr är:-) Visst önskar jag oxså en lite mer vintrig stad här, men samtidigt är det ganska så skönt med barmark, då jag är som Bambi på hal is när det är så där glatt;-) Det finns dubbdäck ill cyklar har jag sett, men tror inte det gör mycket nytta.
ha de nu så fint och skönt du hörde av dig Inger. Kram på dej
jag minns mina barndomsår och då var det jämt mycket snö,vi byggde stora snöborgar,vi åkte pulka,skidor mest längdskidor,skridskor ja allt som hör vintren till,
men nu är det ju alldeles för milda vintrar vet ej om det har med klimatets cykler att göra ,
trist är det och man hör varje vinter folk som blir deppiga å mår så dåligt tror precis som du att riktiga vintrar,riktiga sommrar det mår vi bäst av,
ha nu en underbar fredagskväll,
kram
jag fick tillåtelse....undrar om jag får betala tillbaks det ;)
När jag började läsa ditt inlägg så är det lite likt det jag själv skrivit för en stund sedan. Jag berättar om hur jag och mina bröder åkte kälke och allt annat vi gjorde om vintrarna. Lite lyckat att vi nästan skriver om samma ämne. Visst var det något speciellt med den gnistrande vita snön som ofta låg drivor av, och marken var verkligen täckt.
Minns också hur man vallade skidorna med stearinljus, tänk så enkla medel att ta till. Numera ska det vara dyra saker att valla med, precis som allt annat som ska vara dyrt för att duga.
Vi hade verkligen roligt förr, vi kunde roa oss själva trots att vi inte hade allt det barn av idag har. Med all sannolikhet var vi glada förnöjda och lyckliga barn.
Kram och en fin helg önskar jag dig. Hoppas du inte blir sjuk nu utan att det bara är något tillfälligt.
Som ofta glömmer jag att berömma dig för en fin vinterbild.
Så underbart vacker bild Du gjort, ja tänkt om vi kynde fär lite vackert med vit snö istället för det här jäkla vädret vi har nu när regnet bara vräker ner.
Hoppas Du kommer att må bättre över helgen!
Stora Kramen //annette
Ja visst är det härligt att åka skidor, på längden inte slalom för min del...Jag har inte åkt sedan jag flyttade från Linköping..Men jag ¨åkte mycket som barn i Bergabackarn,,,kommer du ihåg Rävkullen,,det fanns ju en hel del kring vårt område, lagom höga backar för min del..och visst var det snö..sedan åkte vi ju kana oxå, på tefat, eller på någon gammal bricka, el tidning...
Vi åkte även skridskor på bäcken, när det frös till... Riktiga barndomsminnen...kul Inger...
Kramen till tjejen i Majelden....
Och förstås en underbart fin vinterbild du gjort till inlägget, som vanligt...
Hej! visst är det så att vintern var bättre förr.
Vi pratade om det jag och en arbetskamrat att vintrarna var bättre förr.Jag tycker synd om barnen som växer upp idag som inte får uppleva en riktig vinter med snö.
Ha en bra helg // Anna-Carin
Å vilken härlig vinterbild du gjort. Men å vad man saknar snön. Dina minnen väcker också mina och jag minns långkälken som alla grannbarn och vi åkte på från högsta punkten på backen och rakt ner i vårt staket. Bilar fanns det inte i samma utsträckning som nu och inte heller hjälmar. Modigaste grabben styrde.
Ha en fin andra advent och krya på dig.
Svar:
Glad ni tycker om min lilla vinterbild.
Det är så roligt att mixtra ihop bilder till mina inlägg.
Önskar bara att det såg ut så här som på bilden.
Men får hoppas det blir lite snö och vinter.
Ja, precis som flera av er skrivit så var det mycket annorlunda och riktiga vintrar förr.
Och ja, Ingrid jag kommer ihåg att vi hade också apelsiner med oss på vår barndoms skidfärder
och det var nästan alltid mycket snö och solen sken.
Det var helt underbart.
Och det är så kul att du Inger också känner igen de platser jag berättar om från Majelden i Linköping, vår barndomsstad.
Jo, jag kommer ihåg Bergabacken, men tror inte jag var där så ofta.
Jag var inte så förtjust i att åka skidor i backar.
Förutom att åka tefat och bob eller kälke, som mest blev i den lilla backen i Lunden, / Eklunden
Och allt annat roligt man gjorde på vintern, och ja, det känns trist att många barn nu sällan får uppleva dessa saker.
Trist att vädret har blivit så förändrat,
och misstänker att det är klimatförändringarna som är orsaken.
Kul att du Erika har skrivit lite samma som mig i ditt inlägg idag, och jag kommer snart och kikar.
Tack snälla för alla kommentarer och omtankar.
Jag känner mig inte riktigt kry än, men det blir nog bättre snart.
Varma kramar till er alla.
Men visst är det mysigt...
det är det man minns den dära termosen med choklad.. man var så rädd när man tog fram den om den höll all slit o släng med ryggsäcken, de var ju inte lika tåliga som termosarna är idag...men gud så gott de va att doppa dessa ostmackor i denna goa varma choklad...Yammi..inget är så gott som att äta o fika ute i de fria...o vad man var ute...frisk luft fick man så de räckte iaf...annat än ungdomarna idag får;)
Kram på dig!
Ps...glömde krya på sig..
Himmel, så trist att snön hann smälta, men det finns mer att hämta! L
Godmorgon! Tack för en härlig skidresa! Kan fortfarande känna doften av tjäran som skidorna vallades med! Minns speciellt en vinter; efter skidturen blev det varm choklad och Saltkråkan på TV! Var nog sex år då...
Hoppas du känner dig lite piggare och ha en fin lördag!
Kramen!
Ha en skön helg. Får se hur man mår efter all julmat jag ska äta i kväll.
Kramar
Vinter - ja har man igentligen upplevt så mycket snö sedan man var liten själv? Här i söder kommer inte mycket snö nu om åren. De verkar bli sämre och sämre. Minns en vinter tror de var 1968 jag var lite o vi kom inte ut genom dörren för all snö. De var nog storm också som gjorde sitt. Snö är fint och lyster upp annars den mörka vintertiden. Men som sagt - vi ser inte mycket av den.
Ha en skön helg.
Anki N
Vilken vacker bild du har gjort. Tänk om jag kunde göra så..... Mitt starkaste kort är nog att jag kan formulera mig i skrift tack och lov! Vi behöver inte kunna allt här i livet.
Krya på dig och Kram!
Ja så mysigt det var. Jag åkte också mycket skidor som ung.Det var ju i stort sett det enda nöjet som fanns i den lilla byn på 12 gårdar.
Men jag har varit ute i fullt månsken en natt och det såg ut som den bild du har gjort.
Bar mer mörkblå himmel men ljuset på marken var så där vackert.
Svar:
Jo det var så mysigt att på dessa skidfärder ta med sig smörgåsar och varm choklad.
Och ja, termosarna var då inte lika tåliga som nu, så man fick vara försiktig med dem
och ja inget är så gott som att äta och fika ute i det fria.
Ja det var mycket mera snö förut,
och,som jag minns det, var så även på 70 och 80 talet,
men sedan började vintrarna oftare bli mildare,
och nu trist nog är det nu på många platser i vårt avlånga land, att vintrar inte alls är som vintrar utan mera som en blandning mellan höst och vår.
Ganska trist faktiskt.
Tack för alla mysiga kommentarer och krya på mig hälsningar, och jag börjar må lite bättre nu.
Och kul att ni gillar min lilla vinterbild.
Stora Kramar
Tack för inlägget in min blogg.
Ja, visst är det lite konstigt att det kommit snö i norra och södra sverige, men lyser med sin frånvaro i de mellersta delarna. Fast snön här i Motala har regnat bort helt nu. Hoppas på lite snö över jul och nyår i alla fall.
Vilka härliga minnen med skidturer du har.
Lite roligt med att valla skidorna med stearinljus, men det kanske fungerar minst lika bra :)
En underbart vacker och vintrig bild som du har gjort. Trevlig andra advent önskar jag dig om vi inte hörs innan
Kramen
Å vad härligt det låter :-) Nu väcktes även mina gamla barndomsminnen till liv. Jag är född på 60-talet och minns vilka härliga vintrar det var förr i tiden och hur man var ute och åkte skidor med hela familjen. Det var verkligen en härlig tid. Så lugnt och skönt, ingen stress.
Önskar dig en trevlig helg!
Kram,
Eva
Godkväll.. Själv längtar jag efter våren och sommaren. Ingen snö inte ;) Ja nu har jag stillat nyfikenheten hos mina läsare hoppas jag. kram
en myslördag hoppas jag du får
Ibland känner man sig hängig, man måste inte vara på topp för jämnan, Krya på dig.
Snö har vi fått, och hoppas den får vara kvar, det är pluss nu, men till veckan skulle det komma en massa mera snö igen!
Ha en trvlig myskväll!
Ja, antingen minns man fel eller så var det verkligen mera snö förr...? Jag vet faktiskt inte!?
Fin bild du gjort - det landskapet skulle man mer än gärna skida in i! :-)
Svar:
Åter igen tack för alla kommentarer. Jag blir så glad.
Och det är så roligt att skriva om olika saker här i min kära blogg.
Ja, vädret är verkligen konstigt,
och att det kommit snö i norr och delar av södra Sverige men inte i de mellersta delarna,
och inte här i Stockholm och här har det regnat och "skvalat" två dygn i sträck nu.
Verkligen deprimerande.
Tänk om det var likadana vintrar som förr.
Jag tror man skulle må mycket bättre då också.
Och just det där att uppleva skillnaderna mellan årstiderna, tror jag också gör att man njuter mera av dem.
Men nu går tyvärr årstiderna mera in i varandra.
Jo, Anki jag kan tänka mig det låter roligt att valla skidorna med stearinljus, men faktiskt det funkade.
Ha det så gott mina vänner och önskar er alla en fin 2 Advent.
Kramar
Härligt var det med skidfärder i skogen. Då fanns det något som hette snöflingen eller något liknande ett märke som man kunde ta genom att åka en viss sträcka på skidor. Vi gjorde det på sportlovet varje år. Jag hade ärvt min mammas skidor och de funkade så där. Hur som helst så fixade jag mig ett märke om året, så länge det var snövintrar. Vi bor ju vid kusten så det är lite mildare här än det var i Linköping.
Svar:
Ja dessa skidfärder i skogen var helt underbara.
Så kul det du berättar om märken man kunde ta genom att åka en viss sträcka på skidor.
Nu när du berättar det kommer ett svagt minne hos mig också om det.
Kul !
Stor Kram
Hej igen! Det är så intressant att läsa om din barndom.
Flyttade du ifrån Östergötland sen?
Jag bor ju i Nkpg.
Svar:
Kul att du tyckte det var intressant att läsa om min barndom.
Jo, jag flyttade från Linköping i Östergötland till Stockholm 1970 och har bott här sedan dess.
