Min mormor
Detta är ett foto / tavla på min mormor och är taget 1920 eller 1930 talet.
Min mamma är född i Sprängsviken, Myra i Ångermanland, och hon och hennes mamma bodde i en liten stuga där när mamma var liten.
Senare flyttade de till Härnösand och bodde hos släktingar där.
Min mormor var inte gift när hon väntade och födde mamma, utan bara trolovad, men trots det så försvann pappan innan min mamma föddes.
Det var hårt på den tiden att vara född utom äktenskapet och mamma blev i skolan mobbad och kallad för oäkting och ännu värre.
När min mamma var 18 år så dog hennes mamma / min mormor.
Hon fick tydligen någon infektion / förgiftning i njurarna, och på den tiden fanns det inte de mediciner som finns idag.
Men som tur är hade min mamma sin mormor som hon berättat mycket gott om och vad hon betydde för henne.
Jag själv har aldrig haft några morföräldrar och eller farföräldrar så jag vet inte hur det är, och jag har heller inte haft möjlighet till kontakt med övriga släktingar, så jag vet inte hur det är heller.
Och kan ofta känna en saknad efter detta, speciellt nu när mina tre syskon och föräldrar är borta.
Men det är i alla fall intressant att hitta dessa gamla foton och veta lite om generationerna bakåt i tiden, som jag ändå är en del i.
Den enda jag träffat är min morfar.Det kan kännas tråkigt men de var döda när jag föddes.
Sedan flyttade vi så våra barn har inte fått ha sina mor och farfäldrar i närheten heller heller.
Så när andra barn har haft fulla huset av släktingar på födelsedagar så har mina barn aldrig haft det.
Själv har jag haft mycket bra kontakt med både mormor, morfar och farmor. Min farfar har jag däremot inget minne av, han dog när jag var liten. Intressant detta med att tänka tillbaks på hur släktingarna hade det. Visst är det tur att det finns foton:-)
Jag önskar dig en riktigt trevlig helg!
Maria
Va lustigt, jag satt också just i dag och tänkte tillbaka. Tänkte på när jag var liten och på släkten. Jag har bara lite lite kontakt med mina mostrar/mammas syskon, de som finns kvar i livet. Det var så stora klyftor mellan fattig och rik. En rik kunde inte gärna kännas vid en vanlig fattig arbetarfamilj. Det var inte fint nog. Min mormor dog då jag var 5 år. Men hon hade också blivit lämnad när hon väntade barn. Så när hon träffade morfar var hon inte fin nog åt en militärfamilj. Men det var inte morfar heller för han var skomakare.
Men här sitter jag och babblar om mig. Det blev så för jag känner igen vad du berättar.
Det var fint att din mamma berättade lite och att du har foton att titta på.
Nu ska jag önska dig en jättemysig helg!
Bamsekramar.
Jag har haft turen att fått haft alla fyra mor/farföräldrar i livet under min uppväxt.. de levde oxså ganska länge och blev gamla.
Kan känna att du saknar den där närkontakten med dina kära som du inte fått haft så länge i ditt liv.Gör ont i mitt hjärta.. du får springa över hit så tar vi en fika och snackar lite skit;-)
Vackert fotografi på din mormor:-) Förr nästan såg fotona målade ut. jag har oxså en del gamla foto i mina gömmor. Nu får du ut med flaggan i högsta hugg i morgon.. vifta på och lys i kapp med solen.. passa på att fotografera.. det är väl mycket i Stockholm en Nationaldag?
Själv ska jag i väg till Hanelsträdgården och köpa sommarblommor.. plantera i en ny "blomsterränna".. sen blir det kanske Du gamla du fria och vift med fanan;-)
Kramar
ja, gamla foton väcker ofta nostalgi...
själv har jag haft bra kontakt med min farmor och mormor, som ju inte längre finns kvar här hos oss.
Det tråkiga är att mina föräldrar inte odlat någon god kontakt med mina barn. Delvis kanske för att vi inte bor alldeles nästgårds, men även pga visst ointresse.
Synd tycker jag ~ för jag tror att kontakt över generationsgränserna är mycket viktigt.
jo, det är en präktig vallmo inne hos mig, alldeles rätt :-)
Jag blev så imponerad då jag fick syn på de STORA blomstren med så häfigt centrum. De växer i Tantolunden på en kolonilott som jag och jycken passerade.
ha en bra dag i dag!
Kram
Cattis
Jag kan bara berätta att jag står min mormor väldigt nära hon lever ännu idag och är 83 år o är en riktig krutgumma som är i med i diverse lokala aktiviteter.cykeln är hennes bästa vän..har försökt att få henne att använda cykelhjälm..men se det går inte -inte ramlar hon!!
ha en bra helg kramiz //T
Gamla foton väcker mycket minnen på både gott o ont!
Kramen
jag har mer kontakt med mina morföräldrar, jag var hos dom mycket när jag var liten.
min pappa har jag ingen kontakt med, för han vill inte, det svider lite, ibland.
och nu är amanda så stor och frågar efter sin morfar, och undrar varför han inte tycker om oss, knivig situation. min mormor lever ännu hon är 80 år.
det är kul att titta på gamla svart/vita foton.
man ser att det är andra kläder.
de hade ingen tv, kanske bara en radio att lyssna på. de levde i en helt annorlunda liv, än vad vi gör nu. jag tror att de levde i en mindre stressigt samhälle. än vad vi gör ...
trevlig sverigedag idag :)
Å så vackra gamla foton är,va fin hon är.
Hoppas du får en underbar dag i värmen:O)
Svar:
Som jag ofta skrivit förut, så är det så härligt att sätta på datorn och läsa alla intressanta och mysiga kommentarer jag fått.
Tack för det ni också delar med er av här hos mig.
Så fint att flera av er har eller haft kontakt med mor- och farföräldrar, och ja som du Cattis skriver, så tror jag också att kontakt över generationerna är mycket viktig.
Och jag har sett hos min dotter hur mycket kontakten med mina föräldrar betydde, och mina föräldrar blev relativt gamla.
Men precis som hos mig, flera har inte har haft någon kontakt med mor- eller farföräldrarna av olika orsaker,
och jag kan tänka mig Marie, att det gör ont att din pappa inte bryr sig, och att det är svårt när din dotter frågar efter honom.
Ja, det är mysigt att ha kvar foton från gamla tider och på släktingar och även att veta mera hur det var på den tiden. Klädseln, sättet att leva osv.
Och ja Bettan, det var förr stora klyftor mellan fattiga och rika, och att de som var rika ofta inte ville kännas vid en vanlig arbetarfamilj.
Tack snälla Pialotta för dina omtänksamma rader, och ja, bodde vi närmare det skulle vara toppen att kunna träffas. Det skulle vara jätte-roligt.
Åter igen tack för alla kommentarer, jag blir så glad.
Och önskar er en riktigt fin dag / Nationaldag i den fina sommarvärmen.
Stora kramar till er alla.
Hej!Vacker kvinna din mamma var.Jag kan förstå saknaden av syskon och släkt.Jag har en stor släkt,men inte ses vi för det :-).vilket en del människor kan tycka är konstigt varför vi inte har släkt träffar.Mina kusiner är utspridda,Skåne, Trollhättan, Stockholm och Sandviken.
Ha det bra /Anna-Carin
Jag är uppvuxen med mormor och morfar i samma hus som vi bodde i och det var riktigt härligt =)
Tyvärr är båda borta sedan flera år nu.
Ha en fin dag!
Vilket fint foto du har av din mormor! Och det är ju precis som skriver; vi är en del av dem, trots att vi aldrig mötts. Jag är övertygad om att vi kommer att möta våra nära & kära en gång, och jag ser verkligen fram emot det mötet.
Jag tycker att du är lik din mormor över munnen och ögonen!
Ha en fin dag!
Svar:
Jo, det är nog ganska vanligt att släktingar ofta är utspridda geografiskt, och inte träffas så mycket just därför.
Jag tycker också mycket om fotot på min mormor,
och kul att du Soffy tycker att jag är lite lik henne.
Och ja, vi är en del av våra släkter, även om vi aldrig mötts,
och jag tror också att vi en dag möts, på den andra sidan, som jag kallar det,
att vi en dag får möta våra kära som lämnat oss.
Tack för fina kommentarer och önskar er en fin fortsatt kväll.
Släkten ja, själv inte haft vare sig mor-farföräldrar, däremot mammas farfar och en moster till min mamma, dom två personerna har betytt mer för mej än mina egna föräldrar. I övrigt var mina föräldrar tydligen inte intresserade av att ha någon kontakt med vare sig släkt här i närheten eller med pappas syskon i Stockholm.
Har ibland planer på att skriva en bok om min uppväxt, och även skriva om min mormor som jag aldrig mött men som jag vet hade ett tufft liv, skulle även vilja skriva om ´min morbror som också gick bort väldigt tidigt och på ett tragiskt sätt.
Blodsband är inte alltid så starka har min uppväxt lärt mej.
Ha en fortsatt bra Helg! Kram //annette
Vilken vacker mormor!
Ha en skön dag i solen!
Så fin hon är, Din Mormor! Det som jag spontant tänker på är att alla var så fina i hyn, håret såg aldrig risigt ut "på den tiden", dom var jämt så snygga...(samma på mina gamla släktbilder)
Mamma som nu är 82 har jobbat hårt med att samla ihop foto från förr, klistra in och skriva bredvid.
Hon oroas ibland för att vi yngre inte skulle vara så intresserade, men hon har nu insett att jag är den (i skaran av 3 syskon) som VERKLIGEN vill bevara minnen från svunna tider...
Men den som är mest intresserad är nog ändå Sandy, min dotter. Hon frågar och frågar (hon är 27 år) och kan bara inte "få nog" när vi sätter oss hemma vid köksbordet i Ramlösa och Mamma berättar om sina släktingar, som emigrerade till "Amerikat", hennes 13 syskon (du läste rätt...)mm.
På min Pappas sida finns inte mycket att hämta, men det som finns är såååå spännande (med synsk farmor, som jag iofs aldrig träffade, spökhistorier från Blekinge, och sjömän som svek Farmor-en efter en...)Hon var tydligen en enormt SNÄLL människa som "trodde gott om alla". Men vem som är min Farfar är fortfarande ingen som vet...
Det jag undrar är:
Vad ska alla ungdomar sitta och glädjas åt när dom kommer upp i åren? Alla dessa "tummade" svartvita underbara kort, som vittnar om "tidens tand"....
Det blir ju aldrig samma att "sitta och kolla på datorn!?!"
Fortsätt njut och drömma tillbaka, och Tack för att du tar upp så kloka och roliga ämne!
Förlåt om detta blev långt och "egotrippat", men jag "drogs liksom med" här....gick inte att hejda...
Stor kram och ha en underbar helg! //Jenny (-:
Förr var det stor skam, idag är det ingenting. Många föds utanför äktenskapet. Fint att du har bild på din mormor kvar. Hoppas att du får en fin dag kram
Det kan jag förstå att det känns ensamt utan sina nära och kära. Men du verkar veta väldigt mycket om din släkt ändå, och det är skönt att få ha lite bakgrund åtminstone...Stor kram till dig!
Det är värdefullt att ha kvar foton och saker från föräldrar, det betyder vi har det minns dem. Själv har jag kvar fars gamla psalmbok från 1819 och mors poesialbum 1889.Min far var 24 år äldre än mamma men trots det fungerade det.
Ha en fin dag.
Min mormor hade det inte heller så lätt. Hon tvingades adoptera bort min moster, mamma sattes som fosterbarn och min morbror drunknade i tidig ålder och min andra morbror dog i ännu tidigare ålder. Som tur är återförenades min mamma och min moster med mormor. Nu har mormor i dagarna varit död i två år. Hon finns i mina tankar titt som tätt. Ha en skön lördag!
Svar:
Precis som ni skriver, så tycker jag också att min mormor är så fin, och ja, det känns så värdefullt att ha dessa foton kvar.
Av de släktingar jag vet mest om är min mormor, eftersom mamma berättade ofta om henne och även en del om sin egen mormor.
Om övriga släktingar vet jag mycket lite.
Det finns ganska många foton, men eftersom det inte står några namn på dem så vet jag inte vilka de är.
Och ja, förr var livet inte så lätt många gånger. Det att vara född utom äktenskapet, var då en katastrof, vilket det som tur är, inte är nu.
Och jag blev så rörd över det du Ulla berättade.
Det är helt ok Jenny, med långa kommentarer hos mig.
Jag tycker det är så intressant att du och ni delar med er av egna erfarenheter och tankar om det jag skriver om, och är så glad att du tycker om de ämnen jag skriver om här i min lilla blogg.
Och det är så mysigt det du berättade om dina släktingar.
Jag undrar också hur alla foton och minnen kommer att sparas i framtiden.
Fast jag tror nog att foton att ha i album fortfarande har ett stort värde,
fast hur det kommer att vara längre fram i framtiden......kanske allt kommer att vara i datorn.
Precis som du Annette, så hade mina föräldrar inte någon speciell kontakt med släktingarna,
och speciellt vi barn fick aldrig någon chans att knyta någon kontakt eller band med dem.
Jag vet inte varför...
Och du har så rätt i att blodsband är inte alltid så starka.
Åter igen tack för alla kommentarer. Jag blir alltid så glad.
Och önskar er alla en fortsatt fin Lördag.
Och kramar tillbaks.
Imponerad av din blogg som jag fann genom en annan jättefin sådan, nämligen Lissens. Tänk att gamla foton är så vackra, din mormor var dessutom mycket vacker....
Svar:
Så glad du tycker om min blogg och fotot av min mormor.
Och jag håller med om att gamla foton är ofta mycket vackra.
Gamla fotografier är guld värd. För det går inte att ersätta dom. Tänk förr vilket synsätt dom hade. "oäkting" vilken vidrig benämning på ett litet barn. Det är tur att det inte är så idag. Det var alltid mamman till det barnet som blev utpekad och alla fula ord som ofta slängdes efter henne. Men pappan till barnet gick fri. Det var enklast för honom att försvinna. Men göra barn på den tiden gick bra utifrån hans perspektiv sett. Ynkrygga var verkligen benämningen på den tidens män som gjorde så.
Förstår din saknad i det du skriver om. En del har i stort sett allt, och en del har bara lite, och andra har knappt någonting.
Kram vännen!
Svar:
Ja, dessa fotografier är jag mycket rädd om, och är glad att de finns kvar.
Jo det är hemskt hur barn behandlades förr om de var födda utom äktenskapet, och även vuxna kunde vara grymma mot dem.
Och värre var det förut om mannen försvann ur kvinnans liv när hon blev gravid.
Tur att dessa saker har förändrats nu.
Visst händer det fortfarande att män drar sig undan när en kvinna blir gravid, men han blir i alla fall tvungen att betala underhåll,
och en ensam kvinna med barn, klarar sig bra mycket bättre idag.
Tack vännen också för dina varma ord.
Kram
Är en äkta oäkting från Gästrikland.
Det har förföljt mig hela mitt liv.
Från att föräldrar kallade mig det.
Och alltid sa ta din jävla unge och stick.
Plus kallades imbicill,vilka svin.
ett annat ord som ofta användes var bortbyting
Svar:
Oj, det låter så hemskt och det måste ha varit så jobbigt för dig.
Fruktansvärt för ett barn att behöva uppleva sådana saker när det växer upp.
Att till och med vuxna kan vara så grymma mot barn.
Sådant ger tyvärr oftast men för livet.
