Ensamstående med barn 70 och 80-talet - minnen
Det kan ha sina fördelar att vara ensamstående mamma med barn.
för man kan ju göra vad man vill, och när man vill, när man bara har oss själva att tänka på :-)
Kommer till exempel ihåg bl.a på 70-talet när min dotter var liten och jag hade semester och min dotter och jag kunde vakna på morgonen och fråga oss:
- Vad ska vi göra idag
då kunde min dotter t.ex. säga, att hon ville åka till Kungsträdgården här i Stockholm
och äta frukost där och mata gråsparvarna
Så vi åkte dit och det var jätte-mysigt att sitta ute där och äta frukost.
Och på 70-talet så såg Kungsträdgården helt annorlunda ut och det var ett mycket lugnare tempo som i övriga Stockholm på den tiden.
Och fikade ute gjorde vi mest varje dag, men vi såg till att vi båda fick vad vi ville när vi var ute och fikade :-)
D.v.s. choklad glass som min dotter ville ha och smörgås och kaffe som mamma ville ha :-)
Så vi hade våra favoritställen där vi båda var nöjda
När det var värmebölja på sommaren så kunde vi dra ut våra madrasser på balkongen och sova där...och oj, vad mysigt det var
( vi bodde högst upp i ett låghus och utan insyn )
Eller när jag kom hem från jobbet och min dotter från dagiset eller fritids , och medan jag fixade middag,
min dotter brukade själv sätta på sin älsklings-skiva i skivspelaren som ett bra tag var Djungelboken,
och snart kunde hon den nästan utantill.
eller hon kom hem med några kompisar och sa:
- snälla mamma...kan du inte göra pannkakor till oss.
Och naturligtvis ofta gjorde jag det och det blev stora lass, och de älskade mina pannkakor som jag gjorde efter ett eget recept och som var ganska matiga.
( men naturligtvis efter att ha frågat respektive föräldrar först )
Medan jag gjorde pannkakorna så dansade ofta min dotter och hennes kompisar Trolldansen som de kallade det efter en låt som de gillade.
Och jag hade en stor kartong i garderoben med avlagda kjolar och andra kläder och även tyger och sjalar, som de klädde ut sig i.
Eller till Påsk då min dotter och hennes kompisar stod på rad för att jag skulle sminka dem till påskkärringar
favoritsminket var en kattnos med morrhår :-)...så söta de blev, och även då kartongen med avlagda kläder och sjalar var bra att ha.
Oj, så mycket roliga minnen det finns från det att min dotter var barn, och det finns så mycket mera att berätta...och det var jätte-roligt
Och jag känner att på den tiden man kunde njuta och ha roligt med de enklaste ting, det krävdes inte så mycket
Vilken härlig minnesberättelse! Puss.
Visst finns det fina minnen från den tiden oxå.
Jag var ju oxå ensam med min dotter under hennes uppväxt.
Ibland kunde vi åka in till stan i sthlm och hittade på ngt. Vi bodde i sthlm då.
Åkte till kungsan och tittade och ibland till skansen bl.a
Tror hon gillade det,
att vi hittade på olika saker.
Kram på dig
/
Vilken mysig berättelse! Du tog verkligen vara på tiden med din dotter verkar det som.
Det är kul att tänka tillbaka på den tiden när barnen var små, och du har nog rätt att kraven var inte så stora då. Kram
Du väcker verkligen gamla minnen från bl.a. 70-talet. Och visst var det ett lugnare tempo på den tiden. Det är härligt att ta fram de här minnena ibland.
Kram
Svar:
Kul ni gillar mitt lilla inlägg, och ja det är så mysigt att ta fram dessa ljuvliga minnen ibland
Och detta var en så härlig tid
Och på 70-talet mycket var så annorlunda...ett lugnare tempo, inte så mycket stress som idag
och saker kostade inte så mycket då heller, och kraven var inte så stora
kramar tillbaks
Vilka underbara minnen, vännen. Så roligt att få läsa om det L
Tack söta du, för orden på min blogg, du ska veta att de värmde långt in i själen, tårarna kom, men det var av glädje...Kram på dig!
En fin berättelse om dina fina minnen som du delar med dig.
Ha en bra fin kväll.
Svar: Javisst är dom fina tomtarna.
Skrattar lite för mig själv och ser tiden framför mig när mina barn var små. Roliga minnen att plocka fram gråmulna dagar som denna.
Tack för din fina tripp tillbaka i tiden :-)
Kram
så fina minnen du delar med dej till oss, tack för dina ord hos mej du är så goo kram
Vilken underbar tid ni hade tillsammans, synd att den tiden går så fort förbi.
Kungsan var länge sedan jag var i men även då var den stort förändrad sedan den tiden man själv var där.
Må så gott
Kram
Morning Inger! Tack för att du delar dina minnen med oss! Härlig läsning! Fast det förstår vi ju alla att det inte alltid bara var solsken...men självklart är det dom stunderna som man minns bäst!
Din starroperation....här om dagen var jag på apoteket, råkade höra ett samtal mellan två herrar...dom var båda pigga o alerta, den ena hade opererat sitt ena öga dagen innan för starr!
Kramen!
Ragnvi
Barn som växer upp med en ensam förälder kan få en väldigt lugn och fin uppväxt så som Du beskriver. Hoppas Din goda relation med dottern har hållit i sig.
Hoppas du får en bra dag,här regnar det nu.
Ler åt det du berättar, låter så härligt. Har själv vuxit upp med ensamstående mamma.....men det enda jag kommer ihåg är att hon mest var sjuk....hon låg långa perioder inne på ortopeden med trasig rygg bland annat.Visst hittade vi på saker ibland, då mamma orkade....men jag hade ju mormor och morfar så jag led ingen nöd på uppmärksamhet i alla fall :)Kram
vad mysiga minnen=)
kram
Svar:
Jo, för mig är det underbart ljuvliga minnen och min dotter och jag hade så roligt tillsammans och med hennes kompisar
Skulle vilja uppleva den tiden igen....
Tack för alla kommentarer och stora kramar tillbaks
Tittar in för att önska dig en trelig första advent.
Och tacka för ditt besök hos mig.
Ha de gott.
en underbar helg önskar jag dej:)
