Min bardoms jular.
Sitter och minns julaftnar när jag var barn på 50-talet.
Jag kommer ihåg att vi ofta påmindes om att vara snälla, för annars blev det inga julklappar.
Det kunde kännas lite jobbigt och stressigt att bli påmind om detta hela tiden. Speciellt för min två år yngre bror som ofta opponerade sig mot saker och ting.
Men vi försökte vara så snälla som möjligt, men tror nog vi var väldigt snälla och lydiga barn för det mesta ;-)
När vi vaknade på julaftonsmorgonen så var det med stor spänning, och vi tyckte dagen gick så långsamt tills vi fick öppna julklapparna.
Men gott var det med risgrynsgröten på julaftonsmorgonen med smörgås med julskinka på. Mums...
Mamma höll på med en massa julstök hemma före julen.
Hon gjorde all julmat själv och dessutom var det den grundliga julstädningen av hemmet som alltid gjordes, och jag kommer ihåg att jag hjälpte mamma med det.
När det på julafton, på eftermiddagen, var dags för julklappsutdelningen, så lästes julevangeliet först för att vi skulle påminnas om vad julen egentligen handlade om.
Sedan var det dags för julklappsutdelningen.
Jag kommer tyvärr inte ihåg om pappa var utklädd till tomte.
( det finns en del jag tyvärr inte minns från min barndom )
Pappa tyckte om att retas med oss.
En gång hade jag önskad mig en speciell docka, som var gjord av sködpadd, och jag var ganska säker på i vilket paket den låg i.
Men vid julklappsutdelningen, så låtsades pappa att läsa fel, och gav paketet till min 6 år yngre syster.
När tårarna började rinna på mig så sa han skyndsamt, att oj, han hade läst fel och att paketet var ju till mig.
( jag tycker nog nu att det inte var så bra "skämt" med oss barn )
Så jag fick min efterlängtade docka som jag sedan kallade Susan och jag var så glad över den.
När alla klapparna var utdelande så satt vi barn bredvid julgranen och beundrade och lekte med våra julklappar tills det var dags att sova. Och pappa tog oftast kort på oss.
Ovanför här i inlägget finns foto av oss syskon och på mig med min docka från den julafton jag berättat om.
Det är en hel del minnen som kommer så här när julen närmar sig.
Trackback
