Barndomsminnen -Småkryp
Jag satt och tittade på denna sida
http://www.entomologi.se/
där det finns information och bilder av olika insekter osv.
Och minnen kom från min barndoms somrar i Linköping och Majelden,
Bredvid hyreshuset vi bodde fanns en liten skogsbacke som hette Eklunden eller Lunden.
Där fanns en massa olika sorters djur, och jag tror att då fanns det mycket mera djur och växter än vad som finns nu.
Och som barn tyckte vi det var så spännande bl.a. med alla olika djur och småkryp som fanns där.
T.ex. små gröna larver som dinglade ner i små trådar från träden när vi satt på filt i gräset.
Vi tyckte det var så roligt.
Ibland fångade vi några andra larver i en glasburk tillsammans med en lövkvist, och det såg så kul ut när larverna mumsade på löven.
Och man såg när de åt....
Det fanns även flera olika sorters skalbaggar, och även Ekoxen som jag tror är Sveriges största skalbagge.
Och den hade vi lite respekt för.
Några killar berättade att de kunde slåss med varandra, men jag har inget minne av att lyckats ha sett något sådant.
Men det är nog inte omöjligt då de har stora "horn" framtill.
Så fanns det guldbaggar som skimrade så vackert i olika färger.
Vi hittade också stora larver som kunde se väldigt konstiga ut.
Fast lite läskiga var de också.
På trappor och stenar fanns det milimiterstora små rosa / röda djur som sprang omkring.
( vet tyvärr inte vad det är för djur )
Och det var så kul att sätta fingret lite framför dem för då väjde de och sprang åt ett annat håll.
Konstigt att så små, nästan mikroskopiska djur märker av sådant...
Det fanns även små pyttesmå djur som var kansk 5 milimeter stora och såg ut som små skorpioner.
Tänk vad mycket man upptäcker när man är barn.....
Och naturligtvis fanns det en massa olika sorters fjärilar, och när jag var barn kunde jag namnen på de flesta Svenska fjärilarna.
Och det hände att vi hämtade hem puppor och det var så kul att se hur en fjäril kom ut ur dem.
Gräshoppor fanns det också gott om som vi försökte fånga.
Vi barn lyssnade på var de fanns och lyckades ibland fånga dem, men det var inte lätt...
Så fanns det humlor och getingar förståss.
Och mina bröder tyckte det var kul att samla getingar i en burk, fast mamma hade förbjudit dem att göra det.
Men så blev de bitna också ;-)
Själv var jag jätte-rädd för getingar, och som tur är så har jag aldrig blivit getingbiten.
Ja det fanns så mycket kryp och insekter och andra djur i vår kära Lunden, och vi lärde oss massor om dem.
Vilka så roliga minnen och just denna plats Eklunden är bland de bästa minnen jag har från min barndom.
Trevligt att sortera lite i barndomsminnen!!
Anki N
Här är det minnen som gäller ser jag ;-)). Jag ska nu ha jullov och får kanske också tid över till att minnas en stund. Jag gissar att det är bättre för hälsan än att bara springa runt hela tiden. Ha det så gott!
Hur går det med dina utslag i pannan?
Har de klingat av eller är det likadant!
Kramiz!
Mycket kryp fanns det förr, idag vill ingen veta av dem, fast de är viktiga i näringskedjan. kram
Javisst fanns det massor av småkryp i Eklundsbacken.. och runt där omkring.,.,vi barn var ju mycket ute i just naturen, vi kom ju väldigt nära alla krypen på den tiden..sedan i Bäcken fanns det ju fiskyngel, och diken fanns det grodyngel,. och tänk när man hittade en nyckelpiga..flyg flyg osv..Hoppas att det även idag finns många barn som kommer i närheten av naturen och få upplev det vi fick...Tänk vad jag tycker att det är kul att vi hade samma uppväxtmiljö, känner ingen så mycket..
Vi kommer nog på mera framöver...
Ha det gott och nattinatt...
kramen till dig...
å vilka krälande minnen du tar fram idag:O)
hua ryser när jag tänker på småkryp,
sov så gott
Hej Inger!
Håller nog med Soffie när hon säger att hon ryser när hon tänker på småkrypm hugaligen :(:( Gillar inte alls småkryp och har aldrig gjort det vad jag minns. USCH!
Getingstucke har jag blivit en gång, AJ vad det gjorde ont när den kom flygande mog min hand och stack mig i tumvecket, tummen svullnade upp lite men jag fick spola handen i iskallt vatten så blev det bättre sedan.
Ska ska nog ta lite julledigt från min blogg under julen iaf, min dotter kommer hit några dagar då. Får se vad vi hittar på.
Önskar dig en GOD JUL så länge.
Kram/Gunilla
Hej igen Inger, var ju nyss här och hälsade på dig :)
Jag uppdaterade mina barndomsminnen. Kommer du oxå ihåg det barn och familjeunderhållningen?
Jag minns det som om det vore igår :)
Kolla får du se OM du minns det programmet som gick några gånger på: -60 talet.
Försöker komma ihåg fler TV program som man följde men nu kommer jag inte på fler.
Kram igen
/Gunilla
Du har en stor skatt att ösa ur när det gäller minnen.
Måtte den skattkistan aldrig bli tom.
Tack för att du delar med dig av dina minnen.
Krmen Synne.
Men gud vad man har samlat på nyckelpigor när man var mindre...o grodyngel...föräldarna var galna av alla burkar man hade diverse småkryp..
Kram på dig o ha en skön helg!
Förr när jag var mera rörlig än jag är nu, så hade jag Knytte, Mulle, Strövare och Lufsar grupper. Härligt värre. De minsta Knyttarna de var från 3 år och så söta när de traskade iväg ut i skogen med stövlar på fötterna och ryggsäcken på ryggen. Vi hade små förstoringsburkar som vi lade i små djur i som de fick sitta och kika på. De kunde ligga på magen i timmar och kolla efter myror, nyckelpigor och skalbaggar. Här finns det både å och hav också. Massor med smådjur lever det där med. Gissa om detta är lyckliga minnen. Massor med små barn med håvar vid strandkanten. Några på väg att ut i skogen för att leta efter en dinosaurie, men sedan hejdade av spindel. När jag var liten samlade vi på ormar. En farlig och intressant hobby. Små huggormsungar det är ingen bra idé i och för sig, men spännande var det. De där med små larver i burkar som äter på blad det minns jag också att vi ägnade oss åt. Humlor samlade vi, men jag tror inte vi att vi fångade getingar. I alla fall inte vad jag minns.
Kram
Reneth
Vad spännande att studera detta som barn, men måste nog ändå erkänna att jag alltid varit rädd för småkryp. kankse inte rädd direkt, men otäcka är de :) Har blivit getingstucken en gång och de var i fingret. Gjorde ryysligt ont. Önskar dig allt gott
Kramen
Svar:
Jo, jag vet att flera tycker inte om insekter,
så därför försökte jag göra bilden så lite "läskig" som möjligt.
Själv tycker jag larven ser ganska mysig ut, t.om. söt ;-)
Vet också att det blev ett litet annorlunda inlägg så här före jul :-D
Men jag kunde ju inte låta bli....
Och det är så roligt att berätta om denna barndoms plats i Majelden,
då jag vet att du Inger känner igen det jag berättar.
Det är så roligt att vi kan dela gemensamma minnen.
Ja, jag kommer också ihåg hur det fångades fiskyngel i Bäcken och grodyngel i dikena.
Och nyckelpigor tyckte vi också var så mysiga.
Precis som du önskar jag också att alla barn fick uppleva den närheten till naturen som vi fick uppleva.
Och som du Tina berättade så samlade vi också på nyckelpigor
och vi hade också en del burkar med diverse småkryp.
Så härligt det du Reneth bl.a. berättar om grupperna du hade för barnen
och i skogen hittade och samlade olika småkryp.
Och mysiga barndomsminnen, och kul att vi gjort en del samma saker.
Tack mina vänner för alla kommentarer.
Och önskar er en bra fortsatt dag.
Kramar
PS.
Jo, tack Vivan, min utslag har klingat av bra mycket nu i pannan, och svullnaden och rodnaden har också gått ner,
fast det kliar och sticker fortfarande lite ibland i området.
Men inte som förut och det ser bra mycket bättre ut nu, nästan som normalt i pannan nu.
God jul o Gott nytt år du med. Kraaaaam
ja det finns gott om småkryp och man uppskattade dem helt klart bättre som liten :) Hur går det med utslaget i pannan?
Ha en skön fredag!:)
Ja, jag tror oxå att det är som du säger att det beror på stress. Dumr, men man kan ju inte rå på det direkt..
Passar på att önska dig en trevlig adventshelg..
Kraamen
Hej på dig o tack för alla kommentarer hos mig! Alltid lika roligt! Själv har jag haft svårt att hinna med.....
Hoppas ditt utslag blivit bättre...?
Isch för småkryp! Gillar inte!
Här i Hälsingland säger vi kusar om alla småkryp; sambon tror att det bara är här vi säger så..har du hört det tidigare?
Trevlig helg på dig!
Kramen!
Minnen från barndomen, är ofta härliga att plocka fram. Vad jag tyckete det var konstigt att det kunde bli fina fjärilar, av dom små krypen till larver.
Ha det så gott i helgen!
Kolla gärna in min nya blogg! Jag är en 19-årig kille från Göteborg som nyss börjat skriva! :D
Vet du jag tycker det känns som det fanns mera av allting när man var liten..mera blommor och mera kryp...moffi hälsar att nog ska vi försöka ta lite mera bilder på herrn i kostym,--kram kram och ha en fin helg
Nu är de slut på åkandet. Hoppas livet blir till de normala nu. Tusen kramar till dig vännen för att du orkat peppa mig.
Ha de så gott i helgen
en fredagskram till dej!
jag var rädd för småkrup som lite, inte ormar...
men de andra....
och jag gillar dom inte ännu, fast jag skriker inte nu;)
man vill ju vara lite pedagogisk när man har barn, inte föra över sin fobi till dom...
trevlig kväll
Humlor och dom små bina ( blomflugor kallas dom tror )tycker jag är söta :)
Kram
Hej! det finns mycket små kryp.
God jul på dig om vi inte hörs innan.
Kram // Anna-Carin
Nu har jag jullov. Så härligt!
Svar:
Jo, man uppskattade nog och upptäckte alla småkryp mera när man var barn.
Och det är mina bästa minnen från barndomen denna lilla skogsbacke Eklundn / Lunden.
Det fanns också massor av olika fåglar där, och andra djur förutom alla småkryp.
Plus alla olika träd, växter och vilda blommor.
Och ja, det känns som och kanske också är så att det fanns mera av allt detta när vi var barn.
Precis som du Marie gillar jag inte småkryp nu,
men när jag var barn var jag inte lika rädd för dem.
Konstigt !
Jo Ragnvi, jag har hört order kusar, och jag tror att detta sägs speciellt i Norrland ?
Åter igen tack för alla kommentarer och ha en bra fortsatt kväll.
Kramar
PS. Jo, Lena när det gäller utslagen så har de nästan försvunnit helt nu.
Det är bara lite tort i huden där de var, och stickandet och kliandet har nästan försvunnit också.
Tack för tipset om "Nicetranslation". Den kommer jag att ha nytta av.
Dina minnen väcker minnen hos mig också. Jag minns trollsländorna som jag tyckte var så fascinerande med sin turkosa kropp och änglavingar.
Det verkar som om man ser naturen i andra perspektiv när man är barn.
Kramar
Ja...småkryp är verkligen facinerande....
Dottern här hemma har släpat hem ett antal arter genom åren....jag brukar säga att hon e född med näsan i jorden.....
Kram
Margaretha
Svar:
Kul att du Sylvia, får nytta av länken till denna översättningssida.
Och ja Nicoline, trollsländor fanns där också, och jag fascinerades också mycket av dem.
Så härligt det du Margaretha berättar.
Tänk vad spännande mycket är när man är barn.
Ha det så gott mina vänner.
Kramar
Vilka fina småkrypsminnen!
Jag har alltid gillat insekter, ja allt smått i naturen. Är fortfarande förtjust i att ligga i gräset och titta efter dem. Dessutom är de ju lika viktiga för jorden som de större djuren. Så rädd för dem är jag inte, men rädd att de försvinner!
Ha det gott!
Kram/Bia
Svar:
Jo, det är verkligen intressant med alla kryp i naturen,
och precis som du skriver så är de minst lika viktiga för jorden som de större djuren.
Och utan dem så skulle nog balansen i naturen störas ordentligt.
Ha det så gott själv, och kram tillbaks.
