Om Pingsten / minnen Pingstkyrkan
Det får mig att minnas min uppväxt inom Pingstkyrkan då det predikades från bibeln om vad Pingsten betydde.
Och vad som predikades var att den helige Ande blev utgjuten över Jesu lärjungar.
Att Jesus hade efter att ha blivit upptagen till himlen bett sina lärjungar att stanna kvar och invänta dopet i helig Ande.
Och det berättades att det gick till så att lärjungarna på pingstdagen var församlade i bön och plötsligt hördes från himlen ett dån som av en stormvind,
och tungor som av eld visade sig på var och en av dem och de började tala om Guds gärningar på språk som de normalt inte kunde innan.
Och som det sägs i bibeln att den helige Ande är den tredje personen i gudomen och en bestämd personlighet.
Inom denna Pingstkyrka så forsatte detta dop i den helige Ande, vilket innebar att människor kunde tala i olika tungomål / språk.
( Jag tror att det är p.g.a. detta som denna kyrka fick namnet Pingstkyrkan )
Detta s.k. andedop skedde genom predikan och bön med handpåläggning.
Jag var med om detta i denna Pingstkyrka när jag växte upp, och det kunde verkligen gå högljutt till med alla olika tungomål / språk som talades.
Men ingen förstod ju dessa språk eller vad som sades, men det ansågs inom denna kyrka att det var bland det bästa och viktigaste som kunde hända dess medlemmar.
När jag var i de yngre tonåren hände detta mig, vilket du kan läsa om här på min hemsida:
http://www.ingermaryissa.se/MinLevnadshistoria/uppvaxtfrikyrkan.htm
Men som jag berättar där så var det inte en så härlig upplevelse som jag då trodde det skulle vara.
Jag tog mig sedan ur denna tro och kyrka vilket ni också kan läsa om i mina tidigare inlägg här i min blogg under kategorin: Uppväxt Frikyrkan.
För mycket av det de lärde i denna kyrka skapade ångest och jag vet flera som mådde dåligt, inklusive mig. Men man vågade ju inte ifrågasätta för då kallades man för avfälling och uteslöts ur gemenskapen och kunde hamna i helvetet.
Så jag är glad av att jag sedan lyckades bryta mig loss ur denna frikyrka och tro.
Ja det blev mina tankar och minnen från hur det var när jag växte upp och minnen av pingsthelger då.
Och som vanligt blev det en liten bild, en lite Pingstbukett för att önska er alla en fortsatt fin Pingsthelg.
Ja du Inger du har då varit med om mycket i din uppväxt. Själv hade jag och min kusin som jag växte upp med, en kompis på mormors gata vars familj var Pingstvänner. vi följde med henne några gånget till deras kyrka och jag har själv sett dessa dop som du beskriver.. Då tyckte vi det var lite spännande.
Mycket konstiga grejer de där frikyrkorna har för sig och jag kan förstå att vara barn i en sådan religiös familj inte var lätt.
Ta hand om dig och njut av dagarna o din nya kamera.. du ska se det går kanon.
Kramar
Å så fin bild du gjort!!
Tycker det är hemskt att dra in barn som är som oskrivna blad i religonens mysterium.
Har haft hand om många barn i olika religoner i skolans värd och det är sjukt att inte själv få bestämma om sitt liv,jag blir verkligen beörd av dina berättelser och jag tycker du är en stark kvinna som tog dej ifrån detta som du tydligen ej gilla!
Oj hoppas det ej lät hårt!!
Du har varit med om en hel del vad jag förstått det är skönt att höra att du mår bra nu!!!
Många kramar din bloggvän soffie
huvaligen...ja det var nog så ...och själv har jag döpt mina barn i stadskyrkan...men de kan när de vill gå ur den...du var stark och gjorde vad som var din övertygelse...och det gich ju bra...TREVLIG PINGST!..KRAMIZ
Förstår att det inte var lätt att bli fri från detta, men det visar att du trots allt var en stark människa och gick din egen väg....
Ha en fin pingst, Inger!
Svar:
Jo, jag har varit med om en del när jag växte upp, och ja Pialotta, det var inte lätt att växa upp i en såda extremt frikyrklig miljö.
Och jag är glad över att jag lyckades frigöra mig från denna tro och kyrka, och det gjorde också att jag sedan kände mig tryggare.
Fri från allt prat om helvetet, skuld och rädsla. Men det var verkligen inte lätt som barn att uppleva dessa saker.
Att alltid vara rädd att göra något fel, t.om. rädslan att tänka fel, och inte våga ifrågasätta.
Och ja, Soffie, det är hemskt att utsätta barn för dessa saker.
Tack också Vivan och Mia, för de uppmuntrande orden att jag var stark att kunna bryta mig loss och gå min egen väg.
Och ja, statskyrkan är nog mycket annorlunda.
Inte så extremt i sitt tänkande, och man kan nog ifrågasätta på ett annat sätt, och även kan gå ur den utan större problem.
Önskar er också en fortsatt fin Pingsthelg och underbart väder är det också som vi kan njuta av.
Och stora kramar tillbaks.
Det låter hemskt att ett kyrka ska skapa ångest...det är intressant att läsa dina berättelser från uppväxten.
Ha en fortsatt fin lördag!
Jaa Inger, jag har sett en del elände av det religiösa. Bl a. människor som har gjort dåliga saker och alltid fått förlåtelse gång på gång. Jag har en moster med familj och de är mormoner men har aldrig pådyvlat oss deras tro och det är jag mycket tacksam för.
Vi hade grannar som var Jehovas Vittne. Tänk vad vi tyckte synd om deras små barn som inte fick fira födelsedag, jul osv. aldrig vara med på något kul och helst bara vara med andra barn med samma tro.
Vi döpte inte våra pojkar. När de blev i konfirmationsåldern fick de själva välja om de ville konfirmeras eller ej. De valde ej.
Jag tycker du är en mycket klok och go´ person och jag är glad att du känner dig tryggare nu.
Ha en fortsatt trevlig pingsthelg!
Tjusig bild förresten.
Lördagskram!
jättefin bild
ska läsa de du skrivit en gång till
jätteintressant
cattha
Svar: Nej Inger, jag måste inte flytta för att få jobb, jag har redan ett jobb, men jag vill närmare min yngste son *L*
Tänk jag hade helt missat att det var pingst. Jag fick en pingsthälsning på bloggen och det var då jag insåg att jag missat någonting! Vill önska dig en trevlig pingst "trots allt"... Kram på dig!
Svar:
Tack för alla fina kommentarer, och varma rader, jag blir så glad.
Det känns så bra att här i min blogg kunna dela med mig av olika saker, och blir glad över att ni tycker det är intressant.
Glad att ni tycker om min lilla bild också.
Och ja, Bettan det förekommer en hel del elände inom det religiösa.
Speciellt blir barnen drabbade när religioner blir för extrema, och de inte får möjlighet att leva ett normalt liv som sina kompisar.
Tänk så mycket problem religioner har ställt till det på olika sätt och i vår värld.
Det är ju ok att ha olika tro, men att gå till att vara extremt och kontrollera människors vardag och liv med diverse konstiga ideér tycker jag är att gå för långt.
Och framför allt om man inte får ifrågasätta, då blir det ju sektliknande.
Jag kan ju inte låta bli att själv spinna vidare på mitt ämne här i min egen kommentar / svar ;-)
Önskar er alla en fin fortsatt Pingsthelg, i den härliga högsommarvärmen.
Stora kramar tillbaks
Hej min vän...
Känner igen mig alltför väl i det som du beskriver som du vet...ndens eld från himmlen faller...jo jo jg tyckte mest det vr ångestladdat med dessa tungomål som mest skapade ångest för mig...jag hr också som du vet tagot mig ur det och har min alldelns egna tro i dag ...svårt att många gånger att tala om barndomens ibland tramatiska upplevelser och jag orkar inte med det i vissa fall men du gör det på ett väldigt bra sätt...kram min själsfrände
Svar:
Jo, vännen vi har väldigt mycket gemensamt. Jobbiga minnen från barndomen p.g.a denna frikyrka.
Och det känns så fint att ha träffat dig här på nätet, som haft liknande uppleveler.
Ja,...det känns som själsfrände...
Stor Kram
Ha en fortsatt fin helg!
Tack för dom fina pingstblommorna..
Jag är så glad för din skull....det finns allt för många kuvade människor världen över. Religionen har en otrolit stark inverkan på ett negativt sätt ibland, tyvärr.
Skönt att du är en "fri" människa nu....
Kramar
Margaretha
Svar:
Tack Margaretha, för uppmunstrande rader om att jag blev en fri människa.
Och jag är så glad att jag lyckades lämna denna frikyrka och tro.
Men jag vet de som inte klarade det så bra, och det fick konskenser, och mycket sorgliga sådana....
Önskar er en fin forsatt Söndag och Pingsthelg, i den underbara sommarvärmen.
Kram
Hej Inger!
Har sitter vi pa Sicilien och har nastan glomt bort att det ar pingst. Har ar det bara de som ar religiosa som uppmarksammar de har helgen, for ovriga ar det som en vanlig lordag/sondag.
Vadret retas lite med oss, men det gor inte sa mycket for vi ar hemma hos Eva. Ake ser pa fotboll och jag sitter har vid datorn och halsar pa hos mina kara bloggvanner.
Hoppas att du kan lasa det har trots att det fattas en del prickar och ringar.
Kram Ingrid
Beundrar din komposition av blommor på din bild, underbar!
Religion har åstadkommit mycket ont här i världen, i ditt fall en barndom med mycket ångest och plåga, skönt att du kunde komma hel ut ur denna vrångbild.
Jag förstår att just pingsten uppväcker många svåra minnen.
Svar:
Tack snälla Rut. Det är så roligt att göra olika bilder till mina inlägg.
Jo, tyvärr så har religioner orsakat mycket ont i världen och för enskilda människor.
Och jag är mycket glad över att jag lyckades ta mig ur det hela.
Men det tog tid, eftersom många tankemönster var inpräntade från barndomen, plus rädsla, skuldkänslor osv.
Precis som du Ingrid hade jag nästan också glömt bort att det var Pingst, tills jag ett par dagar innan läste om det i en blogg.
Önskar er en fin fortsatt kväll.
Hej !
Måste bara få kommentera... Är född på 70-talet, barn till en pingstpastor. Känner igen mig precis i din beskrivning. Har mycket obearbetat inom mig sedan dess. Har aldrig tänkt på att söka på nätet tidigare. Roligt att läsa det du skrivit !/ Mvh
Svar:
Tack snälla för din kommentar och blir så glad över att du och andra hittar hit som har ungefär samma erfarenheter som jag och att upptäcka att man inte är ensam om dem.
Och det måste vara jobbigt att ha mycket kvar att bearbeta.
Hoppas från mitt hjärta att du lyckas göra det.
Kram till dig.
