Undrar hur livet skulle varit om.../ men är ok i alla fall

Jag har funderat lite på hur min uppväxt och den frikyrka mina föräldrar tillhörde
hur det påverkat mig när det gällde yrkesval och utbildning
( detta var på 50 och 6o-talet )
D.v.s. det blev ingen utbildning till ett speciellt yrke,
eftersom när jag var barn och växte upp så trodde mamma
och även jag påverkades att tro, att jag skulle bli missionär och följden blev att jag gick och väntade på ett tecken från Gud om det...
eller på något tecken från Gud om något annat yrkesval....
( Vilket aldrig kom :-)
Så jag blev inte uppmuntrad att läsa vidare och få en utbildning....utan gick bara och väntade...
När jag sedan flyttade hemifrån och frigjorde mig från denna Frikyrka, så blev jag gravid ganska snart,
då jag nästan direkt träffade min pojkvän ( min första kärlek )
Innan hade jag haft en del ströjobb och gick på vuxengymnasiet, vilken ledde sedan ingenstans eftersom jag inte fortsatte någon utbildning.
Och ganska snart efter att min dotter föddes ( 1972 ), så fick jag jobb på dåvarande Postgirot och Postgirot Utland ( nuvarande Nordea )
Och där trivdes jag jätte-bra och jobbade där i ca. 24 år....och det funkade mycket bra med arbetstiderna eftersom jag hade min lilla dotter.
Då jag bl.a. kunde jobba deltid i flera år när hon var liten....så det var toppen !
Så trots brist på yrkesinriktad utbildning så fick jag som tur var ett jobb som jag trivdes med och med arbetskamraterna.
Så det gick ju bra i alla fall...
Men undrar ibland hur mitt liv hade varit om jag hade blivit mera uppmuntrad till att läsa vidare och fått en utbildning.
istället för att gå och vänta på och tro på att Gud skulle ge mig ett tecken för vad jag skulle syssla med ...
Och vad jag tänkter nu, att om jag hade andra möjligheter och speciellt nu,
så skulle jag velat jobba med något skapande, grafisk design el.dyl...och datorer...det skulle jag gilla.
Men som sagt det gick bra i alla fall....
och jag fick, som jag tycker ett bra jobb med arbetskamrater som jag trivdes med och ångrar det inte.....som tur är.
det blev mina små funderingar idag och önskar er alla en fin dag och helg.
Jag fick inte utbilda mig till det jag ville för mina föräldrar ansåg det var ett allt för osäkert yrke. Jag ville bli modetecknerska. I stället utbildade jag mig så jag har jobbat med barn i alla år vilket jag stortrivts med. Som vuxen utbildade jag mig på Tillskärarakademin i Köpenhamn och nu som pensionär syr jag ibland på beställning. Sömnad är min stora hobby. Kram
Det finns mycket man undrar om.... Jag fick ett par chanser på mitt jobb, som jag trivdes förträffligt med, bla en resa till England att jobba där och bo i familj för att lära språket mer än skolengelskan. Men ja tackade nej till både det och ett annat. Flyger inte. Inte rädd att flyga men att störta.
Men huvudsaken att blev OK. Det blev det ju för både dig och mig.
Kram
Jag fick ständigt höra att jag borde jobba på bank, för där satt man bara och räknade pengar och behövde inte ha med människor att göra, bara för jag var så tystlåten och tillbakadragen... Har jobbat med människor hela mitt liv sen dess! Que sera...det blir som det är meningen att det ska bli...Kram på dig!
Tack för din kommentar.
Nej, några böcker blir det inte. De förslagen fick jag på AB också med adresser till förlag och allt. Men jag kan inte skriva så utan när jag ser en bild så får jag en text i huvudet, ibland alltså inte jämt, så sitta och klura ut en historia det skulle jag inte klara. Men du ska tack för du tycker om det.
Nu är snart fredagen också slut, tänkte om jag skulle smyga till sängs men det blir nog inte än.
Ha det så gott
Kram
Önskar dig en Trevlig helg
kram
Ett nog så gott tecken :) att du bröt dej loss från denna församling. Bra arbetskamrater och att man har så det fungerar bra för ens barn är något som för mej varit det viktigaste. Gott att op. med dina ögon är klar och att det gick smidigt.
Ha en fin helg
Kram
Hejsan vännen!
Det verkar som du har kommit till rätta med ditt liv men säker har det varit svårt att du hela tiden fått lita på din egen förmåga och kanske inte så mycket uppmuntran från dina föräldrar. Att bryta dig loss från familjen och deras värderingar visar att du har en stark vilja. Som du säger, det gick ju bra i alla fall.
Må gått och en trevlig helg på dig1
Kram Sylvia
ibland funderar man på om livet skule tagit en annan vändning..jag tycker du är jättestark som kunde bryta dej bort från det livet med kyrkan som inte alls var bra för dej, kramen min goa vän
Du är så kreativ så du hade passat till att designa hemsidor eller liknande. För mig är det så främmande att vänta på tecken från någon eller något, men det var ju din värld. Du är en stark människa som orkade bryta dig loss! Kramar
Men så knepigt??? Skulle man bara gå och vänta på att Gud skulle ge ett tecken på vilket som var det bästa jobbet.???
Jag trodde ju att man skulle hjälpa sig själv först. Tur att du fick kraft nog att bryta dig loss, annars kanske du fortfarande hade gått där och väntat på både det ena och det andra.
Jag har förstått att du trivdes bra med din arbetsplats och det är viktigt att ha goda arbetskamrater.
Sen kan man alltid i efterhand fundera över om man valt rätt yrke. Om jag då vetat det jag vet idag så hade jag nog valt att utbilda mig till jurist. Jag har läst lite juridik och det var himla kul, lite som att spela schack. Eller hur man ska uttrycka det.
Jag gillar mitt jobb som lärare också, men kan inte blunda för att det utvecklats till att bli extremt lågavlönat och väldigt slitigt.
Tack för dina intressanta tankar. Konstigt nog så blir det så bra det kunde när man summera vad som är dåtid. Finns stunder då man önskar att man gjort andra val men troligtvis så hade det kanske inte blivit bättre.
Hoppas att du också har sol hos dig som du kan njuta av.
Kram
Tack. Jag använder mest kameran och kollar bloggar med den. Ringer sällan.
Men den är bra. Har en iPhone ockå men den ska jag försöka sälja, det blir för mycket. Blev dubbelköp för mig trodde den var borttagen.
Hoppas du har en fin söndag.
Nu ska jag göra lite mat.
Kram
Söndag kväll och en ny vecka väntar. Hoppas din nya vecka blir jättebra! :) Kram
Tur att du fann dig själv trots allt, men givetvis finns det många funderingar inom dig och kommer alltid att finnas.
Jag visste från början att jag ville bli lärare, trots att pappa tyckte att jag skulle bli kantor. Men det blev som jag ville och det valet ångrar jag inte. Pengar är inte allt. :) Precis som Inga ovan, har även jag läst en del juridik.
Kram
hoppas du har d bra å kanske sol=)?här e d bara mulet nu iaf.ha en fin tisdag nu kram.visst tänker man tillbaka ofta hur livet varit å sina val man gjort..=)
Man formas när man är liten och när du och jag växte upp så var det mycket strängare och man fick inte det självförtroendet och självkänslan man hade så väl behövt. Hade jag också vetat det jag vet i dag så hade jag studerat och fått det yrket som jag hade velat ha än om jag också klarat mig bra i livet och haft en del olika yrken och kunna försörja mig själv. Du är verkligen duktig på grafik och har konstnärlig ådra. Kul att du håller på nu istället för det är aldrig för sent så länge man är frisk och orkar. Det var sån rörande läsning och jag känner igen en del än om jag inte var uppvuxen i ett religiöst hem. Fast mamma läste Gud som haver varje kväll men nån saga fick man sig aldrig till livs och man fick sköta sig själv mycket mer då. Det var inte så mycket kramande som det är nu. Tack för ditt fina inlägg
kramar